Truppen, vänstersexor
Efter några dagars bloggtorka tänkte jag fortsätta min serie om nästa års trupp. Idag har turen kommit till vänstersexorna!
En antal matcher in på den gångna säsongen gick Andreas Bambergs korsband sönder. Han var då odiskutabel etta på positionen och dessutom lagkapten. Christoffer Fors hade fått en del speltid i varje match men ändå inte i närheten av Bambergs. Här väntade nu non-stop spel för Christoffer Fors och någon omedelbar succé var det knappast tal om utan snarare hade han väldigt svårt att fylla ut kostymen efter Bamberg.
Under våren hände sen något. Stoffe blev alltmer delaktig i spelet och mer och mer säker i läget. Och under kvalserien som avslutade säsongen var han i mina ögon H43:s bästa spelare. Möjligen ska tilläggas att han firade sina största triumfer i de kvalseriematcher där de allsvenska lagen stod för motståndet, men även under elitseriens avslutning var han alldeles utmärkt. Han har redan visat att han blott 20 år gammal är för bra för allsvenskan och kan förhoppningsvis ta ytterliggare något kliv den kommande säsongen.
Bakom Christoffer Fors har vi en utmärkt back up i Oscar Jensen. Oscar var som junior en av det lagets mest tongivande spelare och fick hastigt och lustigt ta på sig ansvaret som ensam vänstersexa i slutet på förra årets kvalserie då i tur och ordning Andreas Bamberg, Christoffer Fors och Hampus Svännel gått sönder. Detta gjorde han med den äran och visade redan då att han håller god klass på den här nivån. I år har speltiden varit sparsam, men de inhopp han har gjort har han gjort bra.
Sammanfattningsvis har H43 en mycket intressant konstellation på vänstersex. Två unga och fortfarande utvecklingsbara killar. Givetvis kan unga spelare likaväl ta ett kliv bakåt som framåt men det tror jag knappast i det här fallet. Har tidigare sagt att jag mycket väl tror att Christoffer Fors kan vara landslagsaktuell om några år och det står jag fast vid.
Med två duktiga spelare på vänstersex gäller det nu för Tomas Westerlund och Thomas Sivertsson med flera att se till att H43 blir duktigare på att få med kanterna i spelet den kommande säsongen.
En antal matcher in på den gångna säsongen gick Andreas Bambergs korsband sönder. Han var då odiskutabel etta på positionen och dessutom lagkapten. Christoffer Fors hade fått en del speltid i varje match men ändå inte i närheten av Bambergs. Här väntade nu non-stop spel för Christoffer Fors och någon omedelbar succé var det knappast tal om utan snarare hade han väldigt svårt att fylla ut kostymen efter Bamberg.
Under våren hände sen något. Stoffe blev alltmer delaktig i spelet och mer och mer säker i läget. Och under kvalserien som avslutade säsongen var han i mina ögon H43:s bästa spelare. Möjligen ska tilläggas att han firade sina största triumfer i de kvalseriematcher där de allsvenska lagen stod för motståndet, men även under elitseriens avslutning var han alldeles utmärkt. Han har redan visat att han blott 20 år gammal är för bra för allsvenskan och kan förhoppningsvis ta ytterliggare något kliv den kommande säsongen.
Bakom Christoffer Fors har vi en utmärkt back up i Oscar Jensen. Oscar var som junior en av det lagets mest tongivande spelare och fick hastigt och lustigt ta på sig ansvaret som ensam vänstersexa i slutet på förra årets kvalserie då i tur och ordning Andreas Bamberg, Christoffer Fors och Hampus Svännel gått sönder. Detta gjorde han med den äran och visade redan då att han håller god klass på den här nivån. I år har speltiden varit sparsam, men de inhopp han har gjort har han gjort bra.
Sammanfattningsvis har H43 en mycket intressant konstellation på vänstersex. Två unga och fortfarande utvecklingsbara killar. Givetvis kan unga spelare likaväl ta ett kliv bakåt som framåt men det tror jag knappast i det här fallet. Har tidigare sagt att jag mycket väl tror att Christoffer Fors kan vara landslagsaktuell om några år och det står jag fast vid.
Med två duktiga spelare på vänstersex gäller det nu för Tomas Westerlund och Thomas Sivertsson med flera att se till att H43 blir duktigare på att få med kanterna i spelet den kommande säsongen.
Truppen 2011-2012, målvakter.
Tänkte börja gå igenom truppen inför kommande säsong, och mina tankar kring den. Blir en serie i minst sju delar där jag tar postion för position. Idag börjar jag med målvakterna.
Inför föregående säsong var jag mycket oroad över målvaktssituationen. Vi hade förlorat Linus Persson till Lugi och Espen hade knappast övertygat när han fått chansen tidigare. Men Espen visade tidigt att han växte med uppgiften, och ett tag under hösten var han i så hysterisk form att han troligtvis just då var elitseriens bästa målvakt. Under våren dalade sen formen ganska natruligt men totalt sett kändes han fortfarande stabil, möjligen med något bottennapp som undantag.
Philip Ståhl var inför säsongen ett mycket oskrivet kort. Duktig juniormålvakt med meriter från u-landslagspel. Men det där klivet från junior till senior kan vara stort. Philip stod för en och annan väl godkänd insats tidigt under säsongen. Men allteftersom Espen storspelade blev speltiden allt mindre och när han väl fick chansen fungerade det inte alls i mina ögon.
Inför kommande säsong hade jag gärna sett ett säkrare komplement till Espen. Men samtidigt finns det stor potential i Philip Ståhl och förhoppningsvis tar han ett eller ett par kliv ytterliggare till nästa säsong. Han har i alla fall nu klarat av den svåra första säsongen som senior.
Känslan är också att Espen måste nå höstformen oftare nästa säsong, då han nästan på egen hand vann matcher åt H43. Kanske behöver han också bli något bättre på skott från nio meter där han ibland har en förmåga att läcka lite. Samtidigt hade han inte världens bästa hjälp från försvaret under vårkanten.
Känner mig hyfsat lugn med målvaktsidan inför kommande säsong. Philip kan bara bli bättre, och Espen har verkligen visat att han är en bra målvakt på den här nivån. Det enda orosmolnet är en långvarig skada på Espen. Det har H43 inte råd med!
Inför föregående säsong var jag mycket oroad över målvaktssituationen. Vi hade förlorat Linus Persson till Lugi och Espen hade knappast övertygat när han fått chansen tidigare. Men Espen visade tidigt att han växte med uppgiften, och ett tag under hösten var han i så hysterisk form att han troligtvis just då var elitseriens bästa målvakt. Under våren dalade sen formen ganska natruligt men totalt sett kändes han fortfarande stabil, möjligen med något bottennapp som undantag.
Philip Ståhl var inför säsongen ett mycket oskrivet kort. Duktig juniormålvakt med meriter från u-landslagspel. Men det där klivet från junior till senior kan vara stort. Philip stod för en och annan väl godkänd insats tidigt under säsongen. Men allteftersom Espen storspelade blev speltiden allt mindre och när han väl fick chansen fungerade det inte alls i mina ögon.
Inför kommande säsong hade jag gärna sett ett säkrare komplement till Espen. Men samtidigt finns det stor potential i Philip Ståhl och förhoppningsvis tar han ett eller ett par kliv ytterliggare till nästa säsong. Han har i alla fall nu klarat av den svåra första säsongen som senior.
Känslan är också att Espen måste nå höstformen oftare nästa säsong, då han nästan på egen hand vann matcher åt H43. Kanske behöver han också bli något bättre på skott från nio meter där han ibland har en förmåga att läcka lite. Samtidigt hade han inte världens bästa hjälp från försvaret under vårkanten.
Känner mig hyfsat lugn med målvaktsidan inför kommande säsong. Philip kan bara bli bättre, och Espen har verkligen visat att han är en bra målvakt på den här nivån. Det enda orosmolnet är en långvarig skada på Espen. Det har H43 inte råd med!
Brännberg stannar, truppen spikad!
H43 förlänger med Johan Brännberg. Jag har ett tag undrat vad som skulle hända i fallet Brännberg då jag tolkat det som att hans kontrakt gick ut. Nu vet vi alltså att det blir en förlängning.
Ni som läser den här bloggen förstår att det kanske inte är något jag jublar över. Men samtidigt finns det en hel del handboll i Johan Brännberg, och med det finns en förhoppning att det kan lossna med dunder och brak. Problemet just nu är att jag tycker att han är för ojämn. På en bra match går det fem dåliga. Och på en position som spelfördelare måste du ha en pålitligare spelare då mycket av ett handbollslags anfallsspel byggs upp från mittnio.
Kanske får Johan också acceptera något mindre speltid eftersom man nu värvat både Fahrudin Zaimovic och Adam Sandgren. Och i mina ögon bör den förstnämnda vara tänkt som första valet på mittnio.
Med tre mittnior i truppen står det nu också klart att Daniel Lindqvist helt och hållet ska dela vänsternio positionen med Johannes Sandgren. Något som jag tror är bra för såväl Daniel själv som H43:s anfallspel. Daniel har aldrig hanterat ansvaret att styra spelet särskilt väl utan alltför ofta överarbetat situationerna. De bästa insatserna i H43:s tröja har också kommit från vänsternio.
I och med förlängningen med Brännberg är också H43:s trupp inför kommande säsong spikad. Ska gå genom den mer i detalj längre fram. Men hittils känns det nog som om H43 har en något bättre trupp inför kommande säsong. Dock med ett stort frågetecken gällande försvarspelet. Ser i dagsläget ingen som kan gå in och ersätta Nemanja Milosevics roll där.
Ni som läser den här bloggen förstår att det kanske inte är något jag jublar över. Men samtidigt finns det en hel del handboll i Johan Brännberg, och med det finns en förhoppning att det kan lossna med dunder och brak. Problemet just nu är att jag tycker att han är för ojämn. På en bra match går det fem dåliga. Och på en position som spelfördelare måste du ha en pålitligare spelare då mycket av ett handbollslags anfallsspel byggs upp från mittnio.
Kanske får Johan också acceptera något mindre speltid eftersom man nu värvat både Fahrudin Zaimovic och Adam Sandgren. Och i mina ögon bör den förstnämnda vara tänkt som första valet på mittnio.
Med tre mittnior i truppen står det nu också klart att Daniel Lindqvist helt och hållet ska dela vänsternio positionen med Johannes Sandgren. Något som jag tror är bra för såväl Daniel själv som H43:s anfallspel. Daniel har aldrig hanterat ansvaret att styra spelet särskilt väl utan alltför ofta överarbetat situationerna. De bästa insatserna i H43:s tröja har också kommit från vänsternio.
I och med förlängningen med Brännberg är också H43:s trupp inför kommande säsong spikad. Ska gå genom den mer i detalj längre fram. Men hittils känns det nog som om H43 har en något bättre trupp inför kommande säsong. Dock med ett stort frågetecken gällande försvarspelet. Ser i dagsläget ingen som kan gå in och ersätta Nemanja Milosevics roll där.
Thomas Sivertsson förstärker H43:s ledarstab
H43 har lyckats knyta till sig ett mycket meriterat nyförvärv inför kommande säsong. Nu rör det sig inte om någon spelare utan istället ska den 208 faldige landslagsmannen Thomas Sivertsson bli utvecklingsansvarig. Tillsammans med Tomas Westerlund ska han lägga upp en strategi för a-laget. Och förhoppningen är att spelarna ska få tydligare roller i laget än vad som varit fallet under den gångna säsongen.
Detta är en mycket glädjande förstärkning som H43 gör. Det visar att man menar allvar och gör det bästa av det man har när nu ekonomin inte tillåter några utsvävningar vad gäller spelarköp.
Thomas Sivertsson ska vara i Lund en gång i veckan och hjälpa till med träningen och på så sätt kontrollera så utvecklingen fortskrider enligt plan. Däremot ska han inte sitta på bänken under matcherna som assisterande tränare. Lite synd, men vi ska vara nöjda med det vi får.
Thomas Sivertsson har en mycket gedigen meritslista som spelare, med en hel del mästerskapsmedaljer hemma i prisskåpet. Dessutom har han under åren i Kolding framförallt lyckats samla på sig en hel del rutin även som ledare. Dessutom har han bra gener gällande ledarskap inom handbollen. Storebror Ulf nämns år efter år som en av elitseriens bästa tränare.
Varmt välkommen till H43 säger jag!
Detta är en mycket glädjande förstärkning som H43 gör. Det visar att man menar allvar och gör det bästa av det man har när nu ekonomin inte tillåter några utsvävningar vad gäller spelarköp.
Thomas Sivertsson ska vara i Lund en gång i veckan och hjälpa till med träningen och på så sätt kontrollera så utvecklingen fortskrider enligt plan. Däremot ska han inte sitta på bänken under matcherna som assisterande tränare. Lite synd, men vi ska vara nöjda med det vi får.
Thomas Sivertsson har en mycket gedigen meritslista som spelare, med en hel del mästerskapsmedaljer hemma i prisskåpet. Dessutom har han under åren i Kolding framförallt lyckats samla på sig en hel del rutin även som ledare. Dessutom har han bra gener gällande ledarskap inom handbollen. Storebror Ulf nämns år efter år som en av elitseriens bästa tränare.
Varmt välkommen till H43 säger jag!
Nyförvärv klara!
Så har H43 gjort klart med ytterliggare två nyförvärv inför kommande säsong. Det handlar om Fahrudin Zaimovic som närmast kommer från Stavsten och Martin Karlsson från Hallby. Två spelare som är 24 respektive 23 år gamla. Med andra ord spelare som samlat på sig en del erfarenheter redan men som fortfarande är utvecklingsbara.
Ända sedan jag såg Fahrudin Zaimovic första gången för ett par år sedan när han spelade i IFK Ystad har jag haft ett gott öga till honom. Han har ett bra skott, ett fint rörelsemönster och har dessutom bra blick för spelet. Om jag förstått det hela rätt så är han värvad till positionen som mittnia. Och även om jag mest sett honom spela som vänsternia tidigare tror jag han kan göra stor nytta i H43:s anfallspel i en position mellan Zoran Roganovic och Johannes Sandgren.
Martin Karlsson från Hallby känner jag egentligen inte alls till. Men han är mittsexa och ska enligt uppgift komplettera Jens Eriksson och Petter Strömberg väl. Medan Jens och Petter är stora och tunga så ska Martin vara en mer rörlig spelartyp. Ska bli spännande att se Martin i H43:s tröja.
Dessa båda värvningar håller klart godkänd klass. Framförallt värvningen av Fahrudin Zaimovic känns klockren och något som kan lyfta H43:s anfallspel ett par klasser redan till nästa säsong.
Under mitt förra inlägg har det kommenterats flitigt angående spelarlöner kontra intäkter som klubben har. Till det kan jag bara säga att det knappast är någon hemlighet att H43 för några år sedan levde över sina tillgångar. Utan att ha någon som helst insyn i klubbens ekonomi kan jag bara hoppas att man nu har bättre koll på läget. Det låga publiksnittat gör givetvis att publikintäkterna lämnar mycket övrigt att önska men där finns en hel del andra inkomstkanaler framförallt genom sponsorer. Dessutom lär bättre sportsliga resultat leda till ett högre publiksnitt och vice versa, en inte helt lätt ekvation med andra ord.
Man kan alltid diskutera huruvida spelare är alltför välbetalda. I H43:s fall lär Zoran Roganovic ta upp en stor del av lönebudgeten. Rätt eller fel? Beror på hur man ser det men H43 hade knappast spelat i elitserien kommande säsong utan Zoran Roganovic i laget.
Det händer saker!
Det känns faktiskt som om handbollen nu har fått en "Silly season" värd namnet för första gången om inte någonsin så i alla fall på mycket länge. Kanske är det nu ett första steg i den uttalade satsningen på en proffsliga som vi ser. Kul i så fall. Desto tråkigare är det att som H43:are tvingas stå på sidan och titta på.
Har tidigare varit inne på att jag är löjligt förtjust i Silly season. Härligt med alla rykten om vem som ska hamna var. Bekräftade övergångar och så vidare. Förutsättningarna inför kommande säsong grundläggs redan nu. Och den som kanske var favorit till sm-guldet nästa säsong för en vecka sedan är det inte längre.
Ett par skånska klubbar har verkligen spännt musklerna så här långt. Ystad har redan gjort ett par intressanta nyförvärv. Bland annat Jim Gottfridsson som måste ses som en av svensk handbolls största talanger för tillfället. Men kanske framförallt Martin Bager, en dansk mittsexa från storklubben AG Köpenhamn. Han kommer mycket väl att fylla ut det gigantiska hål som Hasse Karlsson lämnade efter sig. Ystad lär knappast missa slutspel två år i rad.
Lugi kan rent av vara en kandidat för sm-guldet nästa år. Men det hänger givetvis mycket på vad som händer när Kim Ekdahl Du Rietz slutar vela. Det senaste ryktet säger att han förhandlar om ett superkontrakt med Rhein Neckar Löwen. Annars har man gjort en riktigt klassvärvning i Albin Tingsvall. Han har kanske inte varit lika bra i år som innan skadan, men han besitter en oerhörd kompetens och fyller väl ut en plats som kanske varit lite av Lugis akilleshäl på högernio. Om Kim EDR väljer att stanna så kommer Lugi att ha elitseriens bästa niometersuppställning. Sen ryktas det också om att Lugi jobbar på att få hem Kristian Meijer som då ersätter Sebastian Lindell som i så fall inte ska få nytt kontrakt. Det blir lite att köpa grisen i säcken om ni frågar mig. När Kristian Meijer var som bäst var han landslagspelare och ruskigt bra på sin högerkant och defenitivt bättre än Sebastian Lindell. Men han har nyligen varit långtidskadad och ingen vet nog riktigt var han står.
Annars är Lugi också i stort behov av en riktigt bra mittsexa. Visst har man Johan Fohlin och Björn Nordmark men dessa båda herrar har sina bästa kvalitéer i försvaret och tillhör knappas elitseriens toppskikt offensivt!
Idag visade dessutom Hk Malmö att man vill vara med på allvar. Vid en presskonferens presenterade man de tre danska spelarna Stephen Nielsen, Kasper Olsen och Matias Pape Granvig. Förutom Stephen med ett förflutet i Drott så är det inga spelare jag direkt känner till men dem får goda vitsord.
Detta är roligt på många sätt. Bland annat att man gör en "happening" av det hela med presskonferns/sponsorträff. Detta är annars handbollsklubben ganska dåliga på och nöjer sig oftast med en pressrelease. Sen tror jag också att Malmös satsning gynnar den skånska handbollen i stort. Kan laget i regionens största stad få lite framgång så tror jag mediaintresset lär öka. Hoppas nu bara att malmöborna kan hitta till Balitska hallen också.
Med H43 ögon sett ser det däremot allt mörkare ut. Medan i stort sett alla andra lag satsar och kommer med namnkunniga nyförvärv tvingas H43 att leva med det man har spetsat med oskrivna kort. Givetvis måste man göra det bästa av situationen och jag vill väl inte påstå att det ser nattsvart ut. I nuläget känns det ändå som om H43:s trupp håller högre klass än Hammarbys och IFK Tumbas. Dessutom finns där en hel del spelare man kan ha förhoppningar om att de ska utvecklas och göra en bättre nästa säsong.
Orosmolnet är kanske att Zoran Roganovic fyller 34 i år. Kanske har han nått zenit i sin handbollskarriär. Givetvis lär han hålla god elitserieklass ytterliggare något år. Men för H43 betyder han nästan allt just nu, därför måste han vara så bra som han kan!
Har tidigare varit inne på att jag är löjligt förtjust i Silly season. Härligt med alla rykten om vem som ska hamna var. Bekräftade övergångar och så vidare. Förutsättningarna inför kommande säsong grundläggs redan nu. Och den som kanske var favorit till sm-guldet nästa säsong för en vecka sedan är det inte längre.
Ett par skånska klubbar har verkligen spännt musklerna så här långt. Ystad har redan gjort ett par intressanta nyförvärv. Bland annat Jim Gottfridsson som måste ses som en av svensk handbolls största talanger för tillfället. Men kanske framförallt Martin Bager, en dansk mittsexa från storklubben AG Köpenhamn. Han kommer mycket väl att fylla ut det gigantiska hål som Hasse Karlsson lämnade efter sig. Ystad lär knappast missa slutspel två år i rad.
Lugi kan rent av vara en kandidat för sm-guldet nästa år. Men det hänger givetvis mycket på vad som händer när Kim Ekdahl Du Rietz slutar vela. Det senaste ryktet säger att han förhandlar om ett superkontrakt med Rhein Neckar Löwen. Annars har man gjort en riktigt klassvärvning i Albin Tingsvall. Han har kanske inte varit lika bra i år som innan skadan, men han besitter en oerhörd kompetens och fyller väl ut en plats som kanske varit lite av Lugis akilleshäl på högernio. Om Kim EDR väljer att stanna så kommer Lugi att ha elitseriens bästa niometersuppställning. Sen ryktas det också om att Lugi jobbar på att få hem Kristian Meijer som då ersätter Sebastian Lindell som i så fall inte ska få nytt kontrakt. Det blir lite att köpa grisen i säcken om ni frågar mig. När Kristian Meijer var som bäst var han landslagspelare och ruskigt bra på sin högerkant och defenitivt bättre än Sebastian Lindell. Men han har nyligen varit långtidskadad och ingen vet nog riktigt var han står.
Annars är Lugi också i stort behov av en riktigt bra mittsexa. Visst har man Johan Fohlin och Björn Nordmark men dessa båda herrar har sina bästa kvalitéer i försvaret och tillhör knappas elitseriens toppskikt offensivt!
Idag visade dessutom Hk Malmö att man vill vara med på allvar. Vid en presskonferens presenterade man de tre danska spelarna Stephen Nielsen, Kasper Olsen och Matias Pape Granvig. Förutom Stephen med ett förflutet i Drott så är det inga spelare jag direkt känner till men dem får goda vitsord.
Detta är roligt på många sätt. Bland annat att man gör en "happening" av det hela med presskonferns/sponsorträff. Detta är annars handbollsklubben ganska dåliga på och nöjer sig oftast med en pressrelease. Sen tror jag också att Malmös satsning gynnar den skånska handbollen i stort. Kan laget i regionens största stad få lite framgång så tror jag mediaintresset lär öka. Hoppas nu bara att malmöborna kan hitta till Balitska hallen också.
Med H43 ögon sett ser det däremot allt mörkare ut. Medan i stort sett alla andra lag satsar och kommer med namnkunniga nyförvärv tvingas H43 att leva med det man har spetsat med oskrivna kort. Givetvis måste man göra det bästa av situationen och jag vill väl inte påstå att det ser nattsvart ut. I nuläget känns det ändå som om H43:s trupp håller högre klass än Hammarbys och IFK Tumbas. Dessutom finns där en hel del spelare man kan ha förhoppningar om att de ska utvecklas och göra en bättre nästa säsong.
Orosmolnet är kanske att Zoran Roganovic fyller 34 i år. Kanske har han nått zenit i sin handbollskarriär. Givetvis lär han hålla god elitserieklass ytterliggare något år. Men för H43 betyder han nästan allt just nu, därför måste han vara så bra som han kan!
Det rör på sig
H43 har idag gjort klart med Adam Sandgren. En 18-årig mittnia som närmast kommer från Eslöv och är lillebror till Johannes Sandgren. Välkommen till H43 Adam.
En intressant värvning helt klart, men det är knappas något som löser några av H43:s akuta problem. Om vi tar liknelsen med storebror Johannes som ligger nära till hands så har han först i år blommat ut till en etablerad elitseriespelare. Och då var detta hans tredje säsong i H43.
Egentligen gillar jag denna typen av värvingar vädligt starkt. Säkra upp de unga talangerna i närområdet och ge dem tid att växa in i elitseriekostymen. Problemet i nuläget är bara att H43 har spelmässigt så pass stora problem att elitseriestatusen känns osäker om låt säga tre år, när Adam Sandgren i detta fallet blivit varm i kläderna.
Hur Adam Sandgren är som spelare har jag ingen aning alls om. Men jag har förstått att Eslöv ser det som ett avbräck inför stundande allsvenska att bli av med honom. Med andra ord var han nog aktuell för en hel del speltid i allsvenskan redan som 18-åring. Han beskrivs som en oerhört talangfull playmaker med bra spelförståelse. Alltså precis den spelartyp som H43 saknat de två senaste säsongerna.
Ny börjar alltså nyförvärven rulla in. Ekonomin är fortsatt mycket ansträngd om jag förstår det rätt. Därför lär vi inte kunna räkna med några större namn. Men jag tror att fler nyförvärv är på gång. Ryktet sa att man inom kort skulle presentera tre stycken framtidsnamn. Adam Sandgren var ett av dem. Alltså är där två kvar. Nu hoppas jag att man presenterar ett starkt kort för försvarspelet nästa gång. H43:s svaga vår berodde till stor del på en nergång i försvarspelet i mina ögon!
En intressant värvning helt klart, men det är knappas något som löser några av H43:s akuta problem. Om vi tar liknelsen med storebror Johannes som ligger nära till hands så har han först i år blommat ut till en etablerad elitseriespelare. Och då var detta hans tredje säsong i H43.
Egentligen gillar jag denna typen av värvingar vädligt starkt. Säkra upp de unga talangerna i närområdet och ge dem tid att växa in i elitseriekostymen. Problemet i nuläget är bara att H43 har spelmässigt så pass stora problem att elitseriestatusen känns osäker om låt säga tre år, när Adam Sandgren i detta fallet blivit varm i kläderna.
Hur Adam Sandgren är som spelare har jag ingen aning alls om. Men jag har förstått att Eslöv ser det som ett avbräck inför stundande allsvenska att bli av med honom. Med andra ord var han nog aktuell för en hel del speltid i allsvenskan redan som 18-åring. Han beskrivs som en oerhört talangfull playmaker med bra spelförståelse. Alltså precis den spelartyp som H43 saknat de två senaste säsongerna.
Ny börjar alltså nyförvärven rulla in. Ekonomin är fortsatt mycket ansträngd om jag förstår det rätt. Därför lär vi inte kunna räkna med några större namn. Men jag tror att fler nyförvärv är på gång. Ryktet sa att man inom kort skulle presentera tre stycken framtidsnamn. Adam Sandgren var ett av dem. Alltså är där två kvar. Nu hoppas jag att man presenterar ett starkt kort för försvarspelet nästa gång. H43:s svaga vår berodde till stor del på en nergång i försvarspelet i mina ögon!
Christoffer Fors kvar i H43
Tack så mycket säger jag för att man nu lyckats förlänga kontraktet med Stoffe. Något jag efterlyst som prio ett under en ganska lång tid nu. Hur långt kontraktet är framgår inte någonstans där jag kunnat läsa men det känns skönt att Stoffe är H43 spelare åtminstone en säsong till.
Detta känns viktigt och bra på flera sätt. Stoffe var förmodligen vårens bästa H43 spelare, och det ska givetvis belönas med erbjudande om nytt kontrakt. Dessutom sänder det signaler om att man satsar på sina egna talanger vilket kan göra att lovande juniorer i närområdet blir mer benägna att välja H43 i framtiden. Dessutom rimmar det nu väl med den uttalade satsningen på blivande stjärnor. Om den nu är så uttalad vill säga eller om det bara var något Skånska dagbladet snappat upp.
Som jag tidigare varit inne på tror jag att Christoffer Fors nu bara blir bättre och bättre. Och i och med denna kontraktsförlängning står sig H43 bra i elitseriekonkurrensen på just vänster6.
Nu hoppas jag att man inom kort kan avslöja ett eller annat nyförvärv så att situationen inför framtiden klarnar. Då Nemanja inte får förlängt behöver vi någon försvarstark spelare som ersättar honom rakt av. Dessutom anser jag fortfarande att den viktigaste postionen att förstärka på är mitt9. H43 behöver en spelintelligent spelfördelare som styr upp ett mer varierat anfallspel än de vi sett den gångna säsongen.
Detta känns viktigt och bra på flera sätt. Stoffe var förmodligen vårens bästa H43 spelare, och det ska givetvis belönas med erbjudande om nytt kontrakt. Dessutom sänder det signaler om att man satsar på sina egna talanger vilket kan göra att lovande juniorer i närområdet blir mer benägna att välja H43 i framtiden. Dessutom rimmar det nu väl med den uttalade satsningen på blivande stjärnor. Om den nu är så uttalad vill säga eller om det bara var något Skånska dagbladet snappat upp.
Som jag tidigare varit inne på tror jag att Christoffer Fors nu bara blir bättre och bättre. Och i och med denna kontraktsförlängning står sig H43 bra i elitseriekonkurrensen på just vänster6.
Nu hoppas jag att man inom kort kan avslöja ett eller annat nyförvärv så att situationen inför framtiden klarnar. Då Nemanja inte får förlängt behöver vi någon försvarstark spelare som ersättar honom rakt av. Dessutom anser jag fortfarande att den viktigaste postionen att förstärka på är mitt9. H43 behöver en spelintelligent spelfördelare som styr upp ett mer varierat anfallspel än de vi sett den gångna säsongen.
Små marginaler
Tänkte börja med att skriva att blogg.se tydligen haft en del problem ett par dagar. Jag är själv inte drabbad direkt, men det verkar som en kommentar jag fått inte blivit publicerad under själva inlägget.
När nu säsongen är helt över och H43 för tredje året i rad befunnit sig i elitseriens bottenskikt och för andra året i rad klarat sig kvar via kval så har jag gått och funderat på hur små marginaler som avgör i idrottens värld.
För fyra säsonger sedan, alltså säsongen 2007-2008 upplevde vi H43 supportrar klubbens största framgång genom tiderna då man tog sig till semifinal där Hammarby dock blev för svåra. Om vi börjar redan där så är det olyckligt att man fick just Hammarby i semifinalen då dem detta året var outstanding i Sverige. Ser man till vårformen i övrigt just den säsongen är jag tämligen övertygad om att H43 just då var näst bäst i Sverige. Hade man lyckats skrapa ihop något enstaka poäng till under grundserien hade man placerat sig på andra plats i serien och istället fått möta antingen Sävehof eller Ystads IF i semifinalen. Tuffa motstånd även det, men med den formen H43 visade upp stundtals så tror jag chansen till finalavancemang hade varit avsevärt mycket större. Och med en finalmatch kan ju allt sen hända.
Hur som helst så fick man behålla stommen i laget säsongen efter. Detta plus nyförvärv som Daniel Lindqvist, Joakim Bäckström och till viss del Johannes Sandgren gjorde att handbollsverige på allvar fick upp ögonen för H43. Det pratades om att laget var den stora utmanaren om sm-guldet till Sävehof. Det började också bra och man vann i princip allt på försäsongen. Och när serien började pulveriserade man mer eller mindre Drott i Färs och Frosta sparbank Arenas invigningsmatch. Man följde ett antal dagar senare upp detta med att besegra de regerande svenska mästarna Hammarby uppe i Stockholm och nu tänkte vi alla att H43 är precis så bra som vi alla hoppas på. Att det sen visar sig att Hammarby inte alls är vad dem har varit ville vi helst inte tänka på.
Därefter väntar Alingsås hemma och det är också här det börjar gå lite fel. H43 tar en tidig ledning med 6-1 och allt fortsätter vara frid och fröjd. Men ungefär halvvägs in i första halvlek hamnar Anton Månsson fel i en försvarssituation och skadar ledbandet i sitt ena knä. Detta blir början till ett skadeelände utan dess like. Alingsås vänder så småningom denna matchen och vinner med uddamålet. Bedrövligt tyckte vi supportrar utan att ha en aning om att Alingsås så småningom skulle bli svenska mästare denna säsong.
Några dagar senare väntar säsongens första derby mot Lugi. H43 som ska vara förhansfavorit har nu Anton Månsson borta och även Calle Tagesson saknas. Dessutom har Börje Fennhagen problem med en sargad axel även om han trots allt spelar. Lugi som har börjat säsongen strålande vinner matchen med 27-22 och det är nog någonstans här som H43:s spelare börjar tvivla på sin kompetens.
Hösten fortsätter sen på sämsta tänkbara sett för en sm-guld kandidat. Förutom redan nämnda skador på Anton Månsson och Calle Tagesson så blir Börje Fennhagen borta en tid. Nemanja saknas också i vissa matcher. Joakim Bäckström slår sin armbåge ur led och Tomas Axnér får problem med sina hälsenor. Förlusterna avlösar varandra och helt plötsligt känns nedflyttning som ett mer realistiskt alternativ än slutspel och sm-guld.
Våren blir trots allt bättre och man lyckas undvika såväl nedflyttning som kval men man missar tyvärr slutspel och en hel del publikintäkter som man tyvärr dumt nog budgeterat för.
Till säsongen efter försvinner Calle Tagesson, Börje Fennhagen, Joakim Bäckström och Jesper Larsson. Tunga avbräck givetvis men man har trots allt en hel del duktiga spelare kvar. Lägg därtill nyförvärv som Andreas Bamberg och Johan Brännberg bland annat. Givetvis är man inte förhandsfavoriter denna säsong men på pappret har man ett lag som borde kunna vara med och slåss om slutspel.
Men på nytt vill skadeproblemen annat. Andreas Bamberg får problem med ett hopparknä redan innan säsongen startar och spelar endast ett fåtal matcher i kvalserien mot slutet av säsongen. Nemanja sliter av hälsenan en bit in på säsongen och spelar givetvis inte mer. Dessa avbräck blir alltför tunga och det slutar med spel i kvalserien där man först i sista omgången säkrar nytt kontrakt.
Inför årets säsong försvann Anton Månsson till Tyskland, Thomas Axnér slutade och Linus Persson gick till Lugi. Nyförvärven har inte hållit bästa klass och kvalserieplatsen kändes inte orimlig på förhand. Men trots allt är man fortfarande betydligt bättre än de allsvenska lagen och behöll därför elitserieplatsen utan några större bekymmer trots att spelet ofta lämnade en del övrigt att önska.
Var jag vill komma med detta är att jag undrar var H43 befunnit sig idag om man haft lite mindre otur med skador och andra saker de senaste åren. Låt säga att man tagit sig till slutspel säsong 2008-2009 och kanske med hjälp av en formtopp tagit sig till minst semifinal på nytt. Då hade ett antal slutspelsmatcher på hemmaplan gett ett rejält tillskott till budgeten och kanske hade de ekonomiska problem inte behövt bli en så stor faktor.
Hade man sluppit spel i kvalserien förra säsongen hade man på ett tidigare stadium kunnat kontakta eventuella nyförvärv för att stärka upp truppen. Nu fick man istället vänta in i det sista innan man visste vilken serie man skulle spela i kommande säsong. Detta är givetvis rena spekulationer, men i dagar när det snackas om att Lund är för litet för två elitlag och att H43 alltid är lillebror till Lugi ska vi också tänka på hur små marginalerna är. Innan vi vet ordet av är kanske H43 på nytt förbi Lugi.
När nu säsongen är helt över och H43 för tredje året i rad befunnit sig i elitseriens bottenskikt och för andra året i rad klarat sig kvar via kval så har jag gått och funderat på hur små marginaler som avgör i idrottens värld.
För fyra säsonger sedan, alltså säsongen 2007-2008 upplevde vi H43 supportrar klubbens största framgång genom tiderna då man tog sig till semifinal där Hammarby dock blev för svåra. Om vi börjar redan där så är det olyckligt att man fick just Hammarby i semifinalen då dem detta året var outstanding i Sverige. Ser man till vårformen i övrigt just den säsongen är jag tämligen övertygad om att H43 just då var näst bäst i Sverige. Hade man lyckats skrapa ihop något enstaka poäng till under grundserien hade man placerat sig på andra plats i serien och istället fått möta antingen Sävehof eller Ystads IF i semifinalen. Tuffa motstånd även det, men med den formen H43 visade upp stundtals så tror jag chansen till finalavancemang hade varit avsevärt mycket större. Och med en finalmatch kan ju allt sen hända.
Hur som helst så fick man behålla stommen i laget säsongen efter. Detta plus nyförvärv som Daniel Lindqvist, Joakim Bäckström och till viss del Johannes Sandgren gjorde att handbollsverige på allvar fick upp ögonen för H43. Det pratades om att laget var den stora utmanaren om sm-guldet till Sävehof. Det började också bra och man vann i princip allt på försäsongen. Och när serien började pulveriserade man mer eller mindre Drott i Färs och Frosta sparbank Arenas invigningsmatch. Man följde ett antal dagar senare upp detta med att besegra de regerande svenska mästarna Hammarby uppe i Stockholm och nu tänkte vi alla att H43 är precis så bra som vi alla hoppas på. Att det sen visar sig att Hammarby inte alls är vad dem har varit ville vi helst inte tänka på.
Därefter väntar Alingsås hemma och det är också här det börjar gå lite fel. H43 tar en tidig ledning med 6-1 och allt fortsätter vara frid och fröjd. Men ungefär halvvägs in i första halvlek hamnar Anton Månsson fel i en försvarssituation och skadar ledbandet i sitt ena knä. Detta blir början till ett skadeelände utan dess like. Alingsås vänder så småningom denna matchen och vinner med uddamålet. Bedrövligt tyckte vi supportrar utan att ha en aning om att Alingsås så småningom skulle bli svenska mästare denna säsong.
Några dagar senare väntar säsongens första derby mot Lugi. H43 som ska vara förhansfavorit har nu Anton Månsson borta och även Calle Tagesson saknas. Dessutom har Börje Fennhagen problem med en sargad axel även om han trots allt spelar. Lugi som har börjat säsongen strålande vinner matchen med 27-22 och det är nog någonstans här som H43:s spelare börjar tvivla på sin kompetens.
Hösten fortsätter sen på sämsta tänkbara sett för en sm-guld kandidat. Förutom redan nämnda skador på Anton Månsson och Calle Tagesson så blir Börje Fennhagen borta en tid. Nemanja saknas också i vissa matcher. Joakim Bäckström slår sin armbåge ur led och Tomas Axnér får problem med sina hälsenor. Förlusterna avlösar varandra och helt plötsligt känns nedflyttning som ett mer realistiskt alternativ än slutspel och sm-guld.
Våren blir trots allt bättre och man lyckas undvika såväl nedflyttning som kval men man missar tyvärr slutspel och en hel del publikintäkter som man tyvärr dumt nog budgeterat för.
Till säsongen efter försvinner Calle Tagesson, Börje Fennhagen, Joakim Bäckström och Jesper Larsson. Tunga avbräck givetvis men man har trots allt en hel del duktiga spelare kvar. Lägg därtill nyförvärv som Andreas Bamberg och Johan Brännberg bland annat. Givetvis är man inte förhandsfavoriter denna säsong men på pappret har man ett lag som borde kunna vara med och slåss om slutspel.
Men på nytt vill skadeproblemen annat. Andreas Bamberg får problem med ett hopparknä redan innan säsongen startar och spelar endast ett fåtal matcher i kvalserien mot slutet av säsongen. Nemanja sliter av hälsenan en bit in på säsongen och spelar givetvis inte mer. Dessa avbräck blir alltför tunga och det slutar med spel i kvalserien där man först i sista omgången säkrar nytt kontrakt.
Inför årets säsong försvann Anton Månsson till Tyskland, Thomas Axnér slutade och Linus Persson gick till Lugi. Nyförvärven har inte hållit bästa klass och kvalserieplatsen kändes inte orimlig på förhand. Men trots allt är man fortfarande betydligt bättre än de allsvenska lagen och behöll därför elitserieplatsen utan några större bekymmer trots att spelet ofta lämnade en del övrigt att önska.
Var jag vill komma med detta är att jag undrar var H43 befunnit sig idag om man haft lite mindre otur med skador och andra saker de senaste åren. Låt säga att man tagit sig till slutspel säsong 2008-2009 och kanske med hjälp av en formtopp tagit sig till minst semifinal på nytt. Då hade ett antal slutspelsmatcher på hemmaplan gett ett rejält tillskott till budgeten och kanske hade de ekonomiska problem inte behövt bli en så stor faktor.
Hade man sluppit spel i kvalserien förra säsongen hade man på ett tidigare stadium kunnat kontakta eventuella nyförvärv för att stärka upp truppen. Nu fick man istället vänta in i det sista innan man visste vilken serie man skulle spela i kommande säsong. Detta är givetvis rena spekulationer, men i dagar när det snackas om att Lund är för litet för två elitlag och att H43 alltid är lillebror till Lugi ska vi också tänka på hur små marginalerna är. Innan vi vet ordet av är kanske H43 på nytt förbi Lugi.
Imponerande Sävehof
För andra året i rad tar Sävehof dubbeln och är därmed Svenska mästare på både herr och dam sidan. Sävehof är en ruggig maktfaktor i svensk handboll och även om det vore trevligt med ett tronskifte så måste man imponeras.
På förhand skulle Sävehofs damer vinna lätt medan Sävehofs herrar skulle få anstränga sig betydligt mer för att besegra Guif. Det blev preci tvärt om. Sävehofs damer är förvisso i förarsätet i princip hela matchen och varje gång Eslöv närmade sig eller gick ikapp så kom ett nytt litet ryck. Sävehof gör kanske inte sin allra bästa match spelmässigt men framförallt ska all heder gå till Eslöv som på nytt gör en heroisk insats. Men ska man vinna en sm-final mot Sävehof så håller det inte att missa 5 straffar.
När det gäller herrarnas final så skrev jag att jag trodde vi skulle få se den mest välspelade finalen på många år och att dagsformen skulle bli avgörande. Delvis fick jag faktiskt rätt. För Sävehof spelade väldigt väl. Och Guif saknade precis allt vad dagsform heter.
Sävehof visade verkligen klassen matchen igenom. Kändes som om man tog med sig en del man lärt sig från champions league spel tidigare i år. Ett varierat skytte, många inspel till linjen och ett vägvinnande kontringspel. Bakåt fick man gång på gång stopp på Guifs snabba anfallspel. Och allra längst bak stod Thomas Forsberg och agerade levande vägg. Hans första halvlek är nog det grymmaste jag sett en målvakt agera på elitserienivå.
Guif då. Vi kan väl sammanfatta så här. Guif lever högt på sitt kontringspel. Om målvakterna endast gör två räddningar under den första halvleken finns inte särskilt många lägen för att sätt igång kontringar. Annars försökte man framåt. Robin Andersson och Patrik Johansson försökte verkligen, däremot gjorde Tobias Aren troligtvis sin sämsta match på säsongen. Bakåt avslöjades Jimmy Janssons och Rickard Blanks lite långsammare fötter.
Det var ju inte så här herrarnas drömfinal skulle sluta. Guif har verkligen visat klassen tidigare i år. Minns särskilt första slutspelmatchen i Lund mot Lugi. Men när det nu väl gällde vek man ner sig rejält och blev krossade av Sävehof. Men trots allt var det ett Sävehof på sin allra bästa sida. Hatten av!
På förhand skulle Sävehofs damer vinna lätt medan Sävehofs herrar skulle få anstränga sig betydligt mer för att besegra Guif. Det blev preci tvärt om. Sävehofs damer är förvisso i förarsätet i princip hela matchen och varje gång Eslöv närmade sig eller gick ikapp så kom ett nytt litet ryck. Sävehof gör kanske inte sin allra bästa match spelmässigt men framförallt ska all heder gå till Eslöv som på nytt gör en heroisk insats. Men ska man vinna en sm-final mot Sävehof så håller det inte att missa 5 straffar.
När det gäller herrarnas final så skrev jag att jag trodde vi skulle få se den mest välspelade finalen på många år och att dagsformen skulle bli avgörande. Delvis fick jag faktiskt rätt. För Sävehof spelade väldigt väl. Och Guif saknade precis allt vad dagsform heter.
Sävehof visade verkligen klassen matchen igenom. Kändes som om man tog med sig en del man lärt sig från champions league spel tidigare i år. Ett varierat skytte, många inspel till linjen och ett vägvinnande kontringspel. Bakåt fick man gång på gång stopp på Guifs snabba anfallspel. Och allra längst bak stod Thomas Forsberg och agerade levande vägg. Hans första halvlek är nog det grymmaste jag sett en målvakt agera på elitserienivå.
Guif då. Vi kan väl sammanfatta så här. Guif lever högt på sitt kontringspel. Om målvakterna endast gör två räddningar under den första halvleken finns inte särskilt många lägen för att sätt igång kontringar. Annars försökte man framåt. Robin Andersson och Patrik Johansson försökte verkligen, däremot gjorde Tobias Aren troligtvis sin sämsta match på säsongen. Bakåt avslöjades Jimmy Janssons och Rickard Blanks lite långsammare fötter.
Det var ju inte så här herrarnas drömfinal skulle sluta. Guif har verkligen visat klassen tidigare i år. Minns särskilt första slutspelmatchen i Lund mot Lugi. Men när det nu väl gällde vek man ner sig rejält och blev krossade av Sävehof. Men trots allt var det ett Sävehof på sin allra bästa sida. Hatten av!
Dags för final
Dagen har kommit. Den svenska handbollsäsongen 2010-2011 tar slut idag. Svenska mästare ska koras såväl på herr som damsidan. Sävehof är regerande mästare på båda sidor och får nog framstå som favoriter även idag. På damsidan klara favoriter, på herrsidan knappa favoriter.
De senaste tre åren har jag och min fru gjort det till en tradition att vara på plats och se finalmatcherna. Men som jag tidigare skrivit har vi nyligen fått tillökning i vår familj vilket gjort det till ett lätt val att prioritera bort sm-finalerna just i år. Dock ska jag erkänna att jag saknar lite att vara på plats. Draget kring handbollen och feststämingen som allt som oftast skapas kring finalerna är unik i svensk handboll och riktigt härlig att uppleva.
I år är det Göteborg och Scandinavium som gäller. Hemmaplan X2 för Sävehof gäller alltså. Därmed inte sagt att Sävehof kommer att uppleva så mycket hemmaplansfördel då Göteborgspubliken sällan brukar sluta upp kringa sina lag så bra. Det gör däremot Eskilstunaborna på ett alldeles fantastiskt sett och jag tror nog att det kommer att antal busslaster även från Eslöv.
På damsidan får Sävehof gälla som storfavorit. Eslöv har gjort en mycket bra prestation som tagit sig till final, och risken finns nog att man bränt lite för mycket av sitt krut i semifinalen mot Lugi. Ska man kunna skaka Sävehof så måste man få sitt normalt starka försvarspel att klaffa till 100%. Och sen måste man kliva på som gjorde i den femte semifinalen mot Lugi. Är inte säkert att Anna Olsson blir punktad från start nu, men är hon bra är det nog inte orimligt att punktmarkeringen kommer efter hand. På målvaktsidan måste Maria Olsson/Terese Brorsson hålla minst jämna steg med Cecila Grubbström.
På herrsidan är det desto jämnare. Känslan jag får är att vi nog kan se fram emot den mest välspelade finalmatchen på väldigt länge. Lite tyngre Sävehof mot snabba Guif. Sävehof får gälla som mycket knapp favorit men jag tror att dagsformen blir helt och hållet avgörande här. Fortfarande finns frågetecken för Johan Jakobsson i Sävehof som fortfarande inte kunnat träna riktigt för fullt efter ljumskskadan han ådrog sig i första semifinalen mot Drott. Hans vara eller inte vara i finalen kan bli direkt avgörande för dess utgång. Med honom på planen får Sävehof ett ruggigt skyttehot från både vänster och höger vilket indirekt även öppnar upp på linjen.
På något konstigt sätt så gillar jag inte alls Guif och ändå hoppas jag lite att dem ska vinna. Spelare som Mathias Tholin, Jimmy Jansson, Rickard Blank och Mathias Zachrisson är spelare som är lätt att tycka illa om och som man inte alls unnar ett sm-guld. Problemet är bara att jag gillar Guifs sätt att spela handboll. Gasen i botten med ett fartfyllt spel där man utnyttjar hela laget på ett sätt som närmast är unikt i svenk handboll.
Ska bli en härlig eftermiddag/kväll i tv-soffan. Passa på och njut nu handbollsvänner, vi har en försäsong på drygt fyra månader framför oss!
De senaste tre åren har jag och min fru gjort det till en tradition att vara på plats och se finalmatcherna. Men som jag tidigare skrivit har vi nyligen fått tillökning i vår familj vilket gjort det till ett lätt val att prioritera bort sm-finalerna just i år. Dock ska jag erkänna att jag saknar lite att vara på plats. Draget kring handbollen och feststämingen som allt som oftast skapas kring finalerna är unik i svensk handboll och riktigt härlig att uppleva.
I år är det Göteborg och Scandinavium som gäller. Hemmaplan X2 för Sävehof gäller alltså. Därmed inte sagt att Sävehof kommer att uppleva så mycket hemmaplansfördel då Göteborgspubliken sällan brukar sluta upp kringa sina lag så bra. Det gör däremot Eskilstunaborna på ett alldeles fantastiskt sett och jag tror nog att det kommer att antal busslaster även från Eslöv.
På damsidan får Sävehof gälla som storfavorit. Eslöv har gjort en mycket bra prestation som tagit sig till final, och risken finns nog att man bränt lite för mycket av sitt krut i semifinalen mot Lugi. Ska man kunna skaka Sävehof så måste man få sitt normalt starka försvarspel att klaffa till 100%. Och sen måste man kliva på som gjorde i den femte semifinalen mot Lugi. Är inte säkert att Anna Olsson blir punktad från start nu, men är hon bra är det nog inte orimligt att punktmarkeringen kommer efter hand. På målvaktsidan måste Maria Olsson/Terese Brorsson hålla minst jämna steg med Cecila Grubbström.
På herrsidan är det desto jämnare. Känslan jag får är att vi nog kan se fram emot den mest välspelade finalmatchen på väldigt länge. Lite tyngre Sävehof mot snabba Guif. Sävehof får gälla som mycket knapp favorit men jag tror att dagsformen blir helt och hållet avgörande här. Fortfarande finns frågetecken för Johan Jakobsson i Sävehof som fortfarande inte kunnat träna riktigt för fullt efter ljumskskadan han ådrog sig i första semifinalen mot Drott. Hans vara eller inte vara i finalen kan bli direkt avgörande för dess utgång. Med honom på planen får Sävehof ett ruggigt skyttehot från både vänster och höger vilket indirekt även öppnar upp på linjen.
På något konstigt sätt så gillar jag inte alls Guif och ändå hoppas jag lite att dem ska vinna. Spelare som Mathias Tholin, Jimmy Jansson, Rickard Blank och Mathias Zachrisson är spelare som är lätt att tycka illa om och som man inte alls unnar ett sm-guld. Problemet är bara att jag gillar Guifs sätt att spela handboll. Gasen i botten med ett fartfyllt spel där man utnyttjar hela laget på ett sätt som närmast är unikt i svenk handboll.
Ska bli en härlig eftermiddag/kväll i tv-soffan. Passa på och njut nu handbollsvänner, vi har en försäsong på drygt fyra månader framför oss!
Spelare försvinner
På Skånska Dagbladets hemsida kan man idag läsa att H43 släpper stjärnspelare. En sanning med modifikation då det delvis handlar om de sedan tidigare kända övergångarna av Ola Anto och Andreas Bamberg. Dessa båda ska själva ha valt att vända hem till Lindesberg respektive Västerås.
Däremot var det en nyhet för mig att Nemanja Milosevic inte får förnyat kontrakt. Mycket tråkigt om ni frågar mig. Nemanja har på något sätt stått för ryggraden i H43:s försvarspel i år. Och alla vi som följer H43 i match efter match kunde tydligt se vilken injektion hans comeback i höstas blev för hela laget. Nemanja är en laglojal kämpe som alltid gör ett gott dagsverke. Vill passa på att sända ett tack till Nemanja för tiden i H43.
Samtidigt har Nemanja under tiden i H43 varit hårt skadedrabbad, och kanske har han heller inte blommat fullt ut offensivt på det sätt man hoppts på. Det är troligtvis också så att Nemanja jämte Zoran är en av H43:s två heltidsproffs. Därför har han tagit en del anspråk av lönebudgeten. Tror nog att man kan få två unga lovande deltidsproffs på en Nemanja om man nu vill räkna på det viset.
Hur som helst så gäller det att eventuella nyförvärv verkligen lyfter laget. Man talar nu om att man vill skriva kontrakt med blivande stjärnor. Exakat vad blivande stjärnor är har jag ingen aning om, men kan ju misstänka att man tittat på intressanta spelare i våra u-landslag. God tanke men det är alltid lite vanskligt med unga lovande spelare då man inte vet hur deras utvecklingskurva framskrider.
Vad som känns lite konstigt i sammanhanget är att man inte har förlängt med Christoffer Fors än, och inte heller med Gustaf Ekström när man nu säger att man ska satsa på blivande stjärnor. Här har vi ju verkligen spelare med framtiden för sig!
Däremot var det en nyhet för mig att Nemanja Milosevic inte får förnyat kontrakt. Mycket tråkigt om ni frågar mig. Nemanja har på något sätt stått för ryggraden i H43:s försvarspel i år. Och alla vi som följer H43 i match efter match kunde tydligt se vilken injektion hans comeback i höstas blev för hela laget. Nemanja är en laglojal kämpe som alltid gör ett gott dagsverke. Vill passa på att sända ett tack till Nemanja för tiden i H43.
Samtidigt har Nemanja under tiden i H43 varit hårt skadedrabbad, och kanske har han heller inte blommat fullt ut offensivt på det sätt man hoppts på. Det är troligtvis också så att Nemanja jämte Zoran är en av H43:s två heltidsproffs. Därför har han tagit en del anspråk av lönebudgeten. Tror nog att man kan få två unga lovande deltidsproffs på en Nemanja om man nu vill räkna på det viset.
Hur som helst så gäller det att eventuella nyförvärv verkligen lyfter laget. Man talar nu om att man vill skriva kontrakt med blivande stjärnor. Exakat vad blivande stjärnor är har jag ingen aning om, men kan ju misstänka att man tittat på intressanta spelare i våra u-landslag. God tanke men det är alltid lite vanskligt med unga lovande spelare då man inte vet hur deras utvecklingskurva framskrider.
Vad som känns lite konstigt i sammanhanget är att man inte har förlängt med Christoffer Fors än, och inte heller med Gustaf Ekström när man nu säger att man ska satsa på blivande stjärnor. Här har vi ju verkligen spelare med framtiden för sig!
Betygen 2010-2011
Ni som har följt min blogg ett tag minns kanske hur jag strax efter nyår betygsatte H43 spelarnas höstsäsong. Något som verkade bli ett uppskattat inlägg. När nu säsongen är slut tänkte jag betygsätta spelarnas insatser sett till hela säsongen.
Skalan är: 1 = Underkänd
2 = Godkänd
3 = Bra
4 = Mycket bra
5 = Landslagsklass
Skalan är: 1 = Underkänd
2 = Godkänd
3 = Bra
4 = Mycket bra
5 = Landslagsklass
1. Espen Christensen: Får bli en 4:a när säsongen nu är slut. Han fick en 5:a av mig för hösten men har tyvärr dalat något i form under våren. Fortfarande mycket bra, men inte lika ofta matchvinnare som i höstas.
16. Philip Ståhl: Får en 2:a av mig. Men en ganska svag sådan. Philip har framtiden för sig men i år har det inte känts tryggt med honom de dagar Espen varit sämre
2. Jens Eriksson: Jens får en 2:a nu, 3:a i höstas. Ganska stabil och gör sällan bort sig. Men han borde kunna utnyttja sin storlek och tyngd bättre offensivt, och deffensivt måste han bli snabbare i fötterna
4. Kalle Björkman: Höstens stora besvikelse har spelat upp sig. Fick en 1:a då, 2:a nu men fortfarande sprudlar det inte om insatserna. Måste få ner felprocenten ytterliggare. Annars gillar jag Kalle, förmodligen en av de spelare med störst hjärta.
5. Måns Gerdtsson: Fick väldigt lite speltid i höstas och imponerade inte alls då. Något bättre nu i vår när han fått några chanser. Får en 2:a nu. Lite mer muskler och mer erfarenhet och detta kan bli bra. Har dock en milt uttryckt tuff konkurrenssituation
6. Ola Anto: Försvarsgeneral i början av säsongen. Mest förpassad till läktaren på slutet. Sejouren i H43 blev nog inte vad vare sig vi supportrar eller Ola själv hade hoppats på. Trots allt gjorde han aldrig bort sig när han spelade så det blir en 2:a
7. Andreas Bamberg: Fick en 4:a för de matcher han gjorde innan skadan i höstas. Då han inte spelat mer sen dess får det betyget bestå. Vänder nu hem till Västerås. Tack för tiden i H43 Andreas.
8. Oscar Jensen: Har haft svårt att få speltid då Christoffer Fors gått från klarhet till klarhet. Men har trots allt visat att där finns något när han väl har spelat. 2:a
9. Gustaf Ekström: 2:a blir det här. Har fått än mindre speltid under våren. Har stora förhoppningar på Gustaf Ekström inför framtiden. Duktig spelfördelare, men behöver utgöra ett större hot själv
13. Daniel Lindqvist: Ni som följer bloggen vet att Daniel har fått utstå tuff kritik från mig hela säsongen. Mycket slarv, lite bekväm och verkar inte beredd att göra skitjobbet ibland känns det som. Tycker dessutom att det läckt betänkligt kring honom i försvaret i år. Men sen har det också kommit insatser som den mot Alingsås i slutet av elitserien då han visar hur bra han kan vara. Just sådana insatser räddar en 2:a från mig, men det blir en svag sådan.
14. Nemanja Milosevic: När Nemanja gjorde comeback i höstas blev hans inträde i laget verkligen ett lyft, framförallt försvarsmässigt. Han fick då en 4:a av mig. Nu blir det endast en 3:a. Tycker hela laget spelat sämre försvarspel och han har heller inte tagit de chanser han har fått i anfallspelet.
15. Johannes Sandgren: Får en 4:a faktiskt, ett snäpp upp jämfört med i höstas. Har länge haft stora förhoppningar på Johannes och nu har han så smått börjat infria dem. Största skyttehotet jämte Zoran, behöver dock bli bättre på att variera sig med inspel till linjen med mera.
17. Fredrik Creutz: Från en 4:a i höstas till en svag 2:a nu. Fredrik gjorde braksuccé i slutet på höstsäsongen med sitt fina kontringspel framförallt. Har inte alls kommit upp i samma nivå nu och dessutom tillbringat alltmer tid på bänken.
19. Christoffer Fors: Vårens stora utropstecken får en 4:a av mig. Efter hösten efterlyste jag ett bredare register, något som han verkligen har utvecklat. Var genomgående under kvalserien H43:s bästa spelare. Kan fortfarande bli mer delaktig i spelet genom att söka sig inåt i banan.
21. Alexander Ekdahl: Har inte spelat alls under våren om jag minns rätt. 2:an från i höstas kvarstår därmed
22. Petter Strömberg: Har fått alltmer speltid ju längre säsongen har gått och gjort ett par riktigt fina matcher. En stark 3:a blir mitt betyg på Petter. Snabbare i fötterna än Jens Eriksson och dessutom mer greppsäker i det offensiva spelet.
23. Zoran Roganovic: Får faktiskt nöja sig med en 4:a den här gången. Zoran är alltid Zoran och ingen annan i H43 kommer i närheten av hans högsta nivå. Men han har inte varit till sin fulla rätt under våren och i kvalserien har han bitvis visat upp en ganska bedrövlig lägstanivå. Kanske besvärad av småskador.
25. Johan Brännberg: Får en 2:a. Gjorde ett par jättebra matcher i inledningen på säsongen och jag tänkte att han nu vuxit in i elitseriekostymen på allvar. Men sen har det gått allt sämre. Johan Brännberg har vissa bra kvaliteér men det går lite för långsamt, han har lite för dålig blick för spelet och hans skott är lite för dåligt för elitserien.
Det var alltså min åsikt om H43:arnas säsong. Finns säkert de som inte alls håller med mig. Kommenter gärna då!
Grattis Eslöv
Semifinalserien mellan Lugi och Eslöv blev den bästa handbollsunderhållningen under hela säsongen 2010-2011 om ni frågar mig. 5 jämna matcher där allting avgörs med 15 sekunder kvar då Anna Olsson sätter 22-21 för Eslöv på straff.
Lugi sågs som förhandsfavoriter inför semifinalen. Men även om man vann sina två första hemmamatcher så tycker jag att man hade oerhört svårt att övertyga. Förmodligen var det i slutändan en del skadebekymmer och slitna spelare som fällde avgörandet. Sabina Jacobsen var med hennes mått blek igår och frågan är hur mycket fotfrakturen har stört henne?
Domarparet Widell/Åström släppte iväg matchen lite väl mycket mot slutet. Och från Lugihåll menar man att man blev bortdömda i slutskedet. Jag kan till viss del hålla med då Maria Adler borde ha fått någon straff med sig efter ett par fina prestationer. Om man å andra sidan väljer att se på det lite nyanserat så står Jonna Linell klart och tydligt inne i målgården vid två tillfällen när Eslöv bara får frikast, det är först vid tredje gången gillt som domarna blåser straff. Så nog släppte domarna en del åt båda hållen!
I mina ögon är det faktiskt anfallspelet som avgör den här semifinalserien mellan två försvarstarka lag. Lugis anfallspel igår påminde mycket om hur det ser ut när H43:s herrar spelar anfallshandboll. Man står länge och kastar gris mellan niometerspelarna, och gör man det tillräckligt länge spelar det ingen roll hur fort man gör det.. Jag saknade struktur i Lugis anfallspel och man lyckades inte få med kanter och linjespelare överhuvudtaget. När dessutom etablerade spelare som Sabina Jacobsen och Fanny Lagerström inte kliver fram och vågar i slutskedet då vinner man inte en sån här match.
Eslöv å andra sidan gör sin bästa match rent anfallsmässigt. Det tog fyra matcher men nu hade man lärt sig hur man skulle hantera punkten på Anna Olsson. Och här ser vi också nackdelen med den ständiga punktmarkeringen som Dragan Brljevic beordrat. På den här nivån lär sig lagen hur de ska hantera en punktmarkering om de bara får tillräckligt lång tid på sig. I Eslöv var det betydligt fler som klev fram och vågade vinna. Jennie Johansson är formidabel i andra halvlek. Och känslan är också att Eslöv fick med sina kanter och linjespelare på ett helt annat sätt!
Det blev nytt publikrekord för damhandboll i Fof Arena igår. 2012 personer hade kommit för att stötta sina lag. Och enligt rapporterna var Eslövssupportrarna i majoritet. Långa stunder gick faktiskt den goda stämningen genom tv-rutan också vilket inte alltid är fallet.
Inför finalen nu får kanske Sävehof gälla som ännu större favorit. Eslöv är en värdig finalist på alla sätt, men det känns ändå som om man får svårare att rubba Sävehof än vad Lugi hade haft. Men överbevisa mig gärna. Ola Månsson har kanske något ess i rockärmen att plocka fram. Ett extra grattis till Ola Månsson förresten. Måste kännas skönt att avsluta denna sejouren i Eslöv med en sm-final!
Lugi sågs som förhandsfavoriter inför semifinalen. Men även om man vann sina två första hemmamatcher så tycker jag att man hade oerhört svårt att övertyga. Förmodligen var det i slutändan en del skadebekymmer och slitna spelare som fällde avgörandet. Sabina Jacobsen var med hennes mått blek igår och frågan är hur mycket fotfrakturen har stört henne?
Domarparet Widell/Åström släppte iväg matchen lite väl mycket mot slutet. Och från Lugihåll menar man att man blev bortdömda i slutskedet. Jag kan till viss del hålla med då Maria Adler borde ha fått någon straff med sig efter ett par fina prestationer. Om man å andra sidan väljer att se på det lite nyanserat så står Jonna Linell klart och tydligt inne i målgården vid två tillfällen när Eslöv bara får frikast, det är först vid tredje gången gillt som domarna blåser straff. Så nog släppte domarna en del åt båda hållen!
I mina ögon är det faktiskt anfallspelet som avgör den här semifinalserien mellan två försvarstarka lag. Lugis anfallspel igår påminde mycket om hur det ser ut när H43:s herrar spelar anfallshandboll. Man står länge och kastar gris mellan niometerspelarna, och gör man det tillräckligt länge spelar det ingen roll hur fort man gör det.. Jag saknade struktur i Lugis anfallspel och man lyckades inte få med kanter och linjespelare överhuvudtaget. När dessutom etablerade spelare som Sabina Jacobsen och Fanny Lagerström inte kliver fram och vågar i slutskedet då vinner man inte en sån här match.
Eslöv å andra sidan gör sin bästa match rent anfallsmässigt. Det tog fyra matcher men nu hade man lärt sig hur man skulle hantera punkten på Anna Olsson. Och här ser vi också nackdelen med den ständiga punktmarkeringen som Dragan Brljevic beordrat. På den här nivån lär sig lagen hur de ska hantera en punktmarkering om de bara får tillräckligt lång tid på sig. I Eslöv var det betydligt fler som klev fram och vågade vinna. Jennie Johansson är formidabel i andra halvlek. Och känslan är också att Eslöv fick med sina kanter och linjespelare på ett helt annat sätt!
Det blev nytt publikrekord för damhandboll i Fof Arena igår. 2012 personer hade kommit för att stötta sina lag. Och enligt rapporterna var Eslövssupportrarna i majoritet. Långa stunder gick faktiskt den goda stämningen genom tv-rutan också vilket inte alltid är fallet.
Inför finalen nu får kanske Sävehof gälla som ännu större favorit. Eslöv är en värdig finalist på alla sätt, men det känns ändå som om man får svårare att rubba Sävehof än vad Lugi hade haft. Men överbevisa mig gärna. Ola Månsson har kanske något ess i rockärmen att plocka fram. Ett extra grattis till Ola Månsson förresten. Måste kännas skönt att avsluta denna sejouren i Eslöv med en sm-final!
Damhandbollen på frammarsch
Det är inte så ofta jag uppmärksammar den inhemska damhandbollen här på bloggen. Men så här mitt i brinnande slutspel så förtjänar den lite uppmärksamhet. Jag har i tidigare inlägg förklarat att jag inte alls har något emot damhandboll egentligen. Att det går lite långsammare och är något mindre fysiskt har med fysiologiska förutsätningar att göra och behöver inte alls göra spelet sämre egentligen. Det jag möjligtvis kan ha synpunkter på är de ibland lite sämre tekniska numren bland damerna jämfört med herrarna. För visst ska damer likväl som herrar kunna slå en passning på fem meter mitt i bröstet på sin medspelare, något jag ibland tycker det är lite si och så med.
I alla fall så har något hänt på senare år i handbollsverige. Damhandbollen har stärkt sin ställning avsevärt, och på något sätt kom det riktiga erkännandet i och med em-silvret i vintras. På hemmaplan har vi märkt fler och fler hemvändande proffs, samtidigt som de stora talangerna stannar kvar längre.
Medan herrarnas elitserie är ungefär på samma nivå som den varit nu i 10 år så blir damernas elitserie bättre och bättre och mer intressant hela tiden. Kanske är Sverige på väg dit Danmark var för ett tiotal år sedan. Det vill säga när damerna benämndes som handbollspelare och herrarna som herrhandbollspelare.
Tittar man lokalt i Lund så känns det som att stämningen blir allt bättre på Lugis dammatcher och allt sämre på herrarnas matcher. Nu är det givetvis så att en semifinal med derbykaraktär som den som pågår mot Eslöv givetvis attraherar mycket mer än serielunk. Hade vi haft en situation med en semifinal mellan Lugi och H43 på herrsidan hade det förmodligen varit handbollsfeber i Lund men ändå känns det som om damerna tar allt större plats på handbollskartan!
Lyckas dessutom H43/Lundagård avancera ytterliggare till nästa säsong kan intresset för damhandbollen i Lund kanske till och med börja konkurrera ut herrhandbollen. För helt omöjligt ser jag det inte som att Lugi till nästa säsong är regerande svenska mästarinnor!
Appropå Lugi och om vi lämnar damhandbollen så ryktas det om att Albin Tingsvall ska vara klar för klubben. Grattis till den värvningen säger jag. Om det nu dessutom blir helt klart att Kim Ekdahl Du Rietz stannar så har man troligtvis elitseriens absolut bästa niometersuppställning nästa säsong. Kim EDR, Anders Hallberg och Albin Tingsvall blir något att bita i för motståndarförsvaren!
I alla fall så har något hänt på senare år i handbollsverige. Damhandbollen har stärkt sin ställning avsevärt, och på något sätt kom det riktiga erkännandet i och med em-silvret i vintras. På hemmaplan har vi märkt fler och fler hemvändande proffs, samtidigt som de stora talangerna stannar kvar längre.
Medan herrarnas elitserie är ungefär på samma nivå som den varit nu i 10 år så blir damernas elitserie bättre och bättre och mer intressant hela tiden. Kanske är Sverige på väg dit Danmark var för ett tiotal år sedan. Det vill säga när damerna benämndes som handbollspelare och herrarna som herrhandbollspelare.
Tittar man lokalt i Lund så känns det som att stämningen blir allt bättre på Lugis dammatcher och allt sämre på herrarnas matcher. Nu är det givetvis så att en semifinal med derbykaraktär som den som pågår mot Eslöv givetvis attraherar mycket mer än serielunk. Hade vi haft en situation med en semifinal mellan Lugi och H43 på herrsidan hade det förmodligen varit handbollsfeber i Lund men ändå känns det som om damerna tar allt större plats på handbollskartan!
Lyckas dessutom H43/Lundagård avancera ytterliggare till nästa säsong kan intresset för damhandbollen i Lund kanske till och med börja konkurrera ut herrhandbollen. För helt omöjligt ser jag det inte som att Lugi till nästa säsong är regerande svenska mästarinnor!
Appropå Lugi och om vi lämnar damhandbollen så ryktas det om att Albin Tingsvall ska vara klar för klubben. Grattis till den värvningen säger jag. Om det nu dessutom blir helt klart att Kim Ekdahl Du Rietz stannar så har man troligtvis elitseriens absolut bästa niometersuppställning nästa säsong. Kim EDR, Anders Hallberg och Albin Tingsvall blir något att bita i för motståndarförsvaren!
