En härlig seger
Så kom den äntligen, H43:s första seger på hemmaplan den här säsongen. Och kanske kom den något oväntat mot tabellfyran Guif. Ett lag som av många experter tippats vara med och slåss om seriesegern i år. Således var det en ganska bra skalp som H43 tog ikväll även om Guif kanske inte stod för en av sina allra bästa insatser. Oavsett vilket så ska H43-spelarna ha en stor eloge för sin insats idag där man kämpade och slet hela vägen. Dessutom höll man huvudet kallt, spelade tålmodigt och fokuserat. Att man för andra matchen i rad kunde hålla nere antalet tekniska fel i anfallsspelet blev en direkt nyckel till segern.
Det var långa stunder en mycket jämn och spännande tillställning. Dessutom var det en målrik tillställning vilket slutresultatet 35-33 verkligen skvallrar om. Ingen av målvakterna i respektive lag hade sin bästa dag. Jag ska inte på något sätt vara kritisk mot vare sig Oscar Jensen eller Torbjörn Jacobsson, men faktum är att med ett bättre målvaktsspel hade H43 troligen avgjort denna matchen långt tidigare. Samtidigt är det inte helt enkelt att vara målvakt mot ett lag som Guif där väldigt många av avsluten kommer från sex meter.
H43 kopplade greppet om matchen när man i mitten på den första halvleken gjorde sex raka mål och gick från 6-7 till 12-7. På något sätt fick Guif i det här skedet smaka lite på sin egen medicin när H43 med ett riktigt bra försvarsspel såg till att utnyttja Guifs misstag och straffa dessa med ett effektivt kontringsspel. Att Guif på bara en och en halv minut utnyttjade två av sina time-outer säger väl lite om hur spelet såg ut under den här perioden.
Men Guif kom tillbaka, och de sista tolv minuterna av den första halvleken är väl de enda man kan vara ganska kritisk om mot H43:s spel idag. Guif bytte in Herdeiro Lucau i målet, och dessutom ändrade man sitt försvarsspel vilket ställde till det för H43. Man fick plötsligt stora problem i sitt anfallsspel och lyckades bara göra två mål på dessa tolv minuter. Nu ska jag kanske inte vara alltför kritisk när det i slutändan blev seger av detta, men återigen var coachningen i detta skede inte klockren. Bååk, Poulsen och Gedtsson som annars var mycket bra idag alla tre, hann slänga bort ganska många anfall innan Knirr gjorde någon förändring i anfallspelet. Den handlingsförlamningen kunde kostat segern idag, men tack och lov gjorde den inte det.
Andra halvleken blev något av en nervpärs för en prövad H43-supporter. Det var oerhört jämnt hela vägen och skiljde egentligen inte mer än ett mål mellan lagen förrän H43 med fyra minuter kvar kunde koppla ett klart grepp om den här matchen när Simon Nyberg med sitt sjunde mål för kvällen gjorde 33-30 till hemmalaget. Men avslutningen blev ändå gastkramande efter en hårt, men riktigt dömd utvisning på Joakim Bååk med tre minuter kvar gav Guif ett utmärkt tillfälle att komma tillbaka. Man hann också göra både 33-31 och 33-32 innan Gustav Thulin gjorde förlösande 34-32 med minuten kvar. Lättnad, glädje och på gränsen till eufori var nog känslor som samtliga H43:are kände när segern till slut kunde bärgas.
Många var bra idag och ingen ska egentligen kritiseras. Simon Nyberg blev bäste målskytt och fick också förtjänstfullt pris som hemmalagets bäste spelare. Men jag tycker att hela niometers uppställningen med Joakim Bååk, Rune Poulsen och Måns Gedtsson förtjänar beröm idag. Man visade upp ett tålamod i sitt anfallspel matchen igenom som vi inte sett tidigare. I Rune Poulsens fall var det nog den bästa matchen vi sett i H43-tröjan hittills. Och dessutom var det roligt att se en bra insats från Måns Gerdtsson efter ett par lite sämre matcher från hans sida.
I och med segern utökas avståndet till jumboplacerade Önnered ännu mer. Och även om om inte riktigt är där än så är det inte så långt borta från att man får kontakt med lagen ovanför kvalseriestrecket i första hand. Och närmast väntar matcher mot Richo och Drott. Två andra lag från seriens nedre del. Två segrar där så har man helt plötsligt gett sig själv chansen igen att slåss om att undvika kvalserien framåt vårkanten. Det trodde jag inte skulle bli verklighet för ett par veckor sen. Nu återstår ju mycket innan vi är där, men kan man hålla den här nivån framöver så ser det inte alls illa ut.
Kommentarer
Postat av: Persson
Idag spelade man äntligen så man alltid borde spela, med fart och ett uppoffrande försvarspel. Fortsätt så!
Postat av: Anders
Det var ju kul att de idag höll hela vägen, då de tidigare matcher just förlorat med 5-6 minuter kvar av återstående matchtid. Jag tyckte att rörligheten i anfallsspelet var bra och man var kalla i frilägena när matchen kom in i ett avgörande skede. Hoppas denna seger kan spä på självförtroendet ytterligare. Sedan är det ju tråkigt att läktarna gapar så tomma.
Postat av: Ola N
Apropå tomma läktare tycker jag att Barbro Bengtsson ska ha en eloge. Trots att vi bara var ca 350 personer och Hejaklacken bestod av B, ytterligare en trumslagare och ett par barn, skrämde hon bort biblioteksspöket. Hade hon inte varit där hade laget fått spela för tysta läktare och vem vet hur det gått med motivationen då?
Trackback
