Klar seger mot Rimbo
H43 har haft en bra vecka bakom sig. Oavgjort mot Drott förra söndagen följdes upp med första segern borta mot Önnered i onsdags. Och så idag avfärdade man Rimbo tämligen enkelt även om starten på matchen var lite darrig.
Själv tillbringade jag söndagen på mitt jobb och kunde inte se matchen tyvärr. Men jag har fått en del rapporter från bekanta som hjälpt mig att ge en bild av matchen. Bland annat ett sms i halvtid som skvallrade om ett rekord i antalet tekniska fel hos hemmalaget. Detta till trots ledde man alltså i halvlek med 15-13, och kanske hade man kunnat avgöra matchen redan under den första halvleken om skärpan varit något bättre.
Bättre blev det i den andra halvleken, inte minst tack vare att Torbjörn Jacobsson på nytt gjorde en stark insats i målet. En snabb titt i statistiken visar att Torbjörn faktiskt kom upp i hela 50%, en otroligt bra siffra. Torbjörn har på senaste tiden svarat för många bra insatser, och borde i nuvarande form vara H43:s förstemålvakt!
Matchen avgjordes redan efter halva den andra halvleken när H43 gjorde 7-1 på Rimbo när man gick från 22-20 till 29-21. Efter det kunde "Knirr" för första gången i år kosta på sig att lufta bänken och samtliga H43-spelare fick en del speltid.
Av utespelarna blev Zoran Roganovic målbäst som vanligt. Men vad jag förstått så stod också Måns Gerdtsson för en ny fin match. H43:s högernio besättning måste vara elitseriens bästa just nu. Sasa Todosijevic får allmer speltid och stod idag för en god insats. Konkurrensen hårdnar samtidigt som H43 får fler alternativ.
I och med dagens seger ligger H43 nu på nionde plats i elitserien. Mycket återstår och som jag påpekade i ett tidigare inlägg så gäller det att inte sväva iväg. H43 har nu ett litet speluppehåll på grund av landslagsspel. Men efter det väntar tuffa matcher i form av Guif borta, Lugi hemma och Sävehof borta. Någonstans tror jag att resultaten i dessa matcher kan staka ut vilken väg som väntar H43 i årets elitserie. Det är tuffa matcher och kan man överraska och få hygglig utdelning så håller jag det inte för otroligt at man faktiskt får häng på en slutspelsplats, i alla fall tillfälligtvis!
En positiv trend
H43 har nu tagit poäng i tre matcher i rad. Och imorgon har man en ganska god chans att utöka det till fyra raka poänggivande matcher när Rimbo kommer på besök i Färs och Frosta sparbank Arena. Ytterliggare en "fyrapoängsmatch" då Rimbo liksom Önnered är ett lag som H43 verkligen bör hålla bakom sig i tabellen.
Morgondagens match går också under epitetet "En match för Lund". Det innebär bland annat fri entré och klubben har vidtagit en hel del åtgärder för att locka så mycket folk som möjligt till arenan imorgon. Jag hoppas verkligen att lundaborna äntligen sluter upp och stöttar ett av sina lag. Men tyvärr kommer jag själv inte att ha någon möjlighet att vara på plats denna gången. Ett riktigt mördarpass på jobbet under större delen av söndagen sätter stopp för den möjligheten.
H43 får faktiskt gälla som favorit i morgondagens match. Man är inne i en god trend och möter ett lag som ännu inte tagit poäng i elitserien. Drar mig till minnes förra säsongens hemmamöte mot Rimbo, då i allsvenskan. H43 stod för en av sina starkaste insatser och gav inte Rimbo mycket av en chans. Man vann tämligen komfortabelt med spelare som Zoran Roganovic och Joakim Bååk kvar på bänken hela matchen. Sedan dess har H43 i mina ögon förstärkt laget ytterliggare medan Rimbo i princip har samma trupp som då. Baserat på detta vill jag tro att H43 kan vinna ännu mer komfortabelt imorgon.
Men nu är ju som bekant inte idrotten så logisk. Och ett elitserieklart H43 hade faktiskt inte mycket att sätta emot när det senare förra säsongen blev bortamatch mot Rimbo. Och laget har sedan dess utvecklat sitt spel och lärt sig hur man ska slå mer meriterat motstånd med sina små resurser. Rimbo utnyttjar sina egna resurser till fullo och trycker ofta gasen i botten från första stund. Har de en bra dag kan de vinna med 37-35. Vid en dålig dag förlorar man med 17-37 istället.
Någonstans är jag dessutom rädd att ett lag som Rimbo kan passa H43 ganska illa. Man är små kvicka och väldigt rörliga. H43:s försvarare är knappast kända för att vara snabba i fötterna och risken är stor att Rimbos anfallspel kan blotta svagheter i H43:s försvar på ett brutalt sätt.
Oavsett vilket måste H43 värna om en viss ödmjukhet inför morgondagens batalj. Två oavgjorda och en vinst på de tre senaste är ett bra facit men gör inte att man är ett topplag. Man måste ha samma inställning som i dessa matcher oavsett motstånd. Har man det är man bra. Definitivt bättre än Rimbo.
En positiv känsla
Det är kanske inte så konstigt att man som H43-supporter har en ganska positiv känsla så här dagen efter säsongens första seger. Även om jag i efterhand har förstått att gårdagens insats knappast var den allra bästa rent spelmässigt. Något som knappast är särskilt konstigt i en match mot en motståndare man bör vinna mot. Att det då blir krampaktigt och att spelet låser sig vissa stunder får vi någonstans ha överseende med. Istället visar man verkligen styrka när man vänder och vinner en viktig match i slutminuterna.
Jag var inne på det redan inför matchen mot Önnered. Men nog känns det som att H43 är på rätt väg, att man har något bra på gång. Nu är det nog klokt att inte sväva iväg och börja spekulera i eventuella slutspelsframgångar redan nu, eller tro att H43 står som förste utmanare till IFK Kristianstad, det gör man inte.
Men det finns mycket positivt att framhålla, och många spelare känns på gång. "Knirr" framhöll under den svaga försäsongen behovet av tid, och manade till tålamod. Och även om jag där och då kände en ganska stark skepsis är frågan om jag inte får ge honom rätt när en del av facit har börjat skrivas.
Anfallspelet håller god nivå även om det givetvis har sina dippar här också. Tycker att man stundtals får till ett både brett och djupt anfallspel, och använder sig av spelare på alla positioner över hela banan. En spelare som Rasmus Johansson har börjat växla upp efter en svag försäsong där han inte riktigt kom in i det. På nio meter börjar alternativen att bli många. Joakim Bååk är tillbaka på allvar, och igår fick Sasa Todosijevic en del speltid. När dessutom en spelare som Måns Gerdtsson gör det bra i match efter match nu kan även Zoran i lung och ro få några minuters välbehövlig vila i varje halvlek. Något som känns skoj att se.
Konkurrensen i laget känns starkare än på länge, och enligt mig är det bara positivt. Har någon en dålig dag finns det alternativ på bänken. Och "Knirr" kan komma att få angenäma problem i vem han ska sätta på läktaren i vissa matcher. Inte minst den dagen Jacob Anderberg är tillbaka från skada!
Givetvis finns det fortfarande orosmoln. Inte minst gällande försvarspelet som sällan imponerar. Även målvakterna har svårt att hålla en jämn nivå. Oscar Jensen som stod för en stundtals strålande insats mot Drott inledde i målet igår och fick inte tag i en boll. Torbjörn Jacobsson ersatte och gjorde det bra. Ombytta roller jämfört med i Drottmatchen med andra ord. Även här en bra konkurrens situation, men samtidigt ett osäkerhetsmoment för försvaret när målvakterna tyvärr ofta inleder matcherna dåligt!
Att det fortfarande finns saker att oroa sig för är ju ändå en styrka i sig. Om vi leker med tanken att anfallspel, försvarspel och målvaktspel kommer upp i full nivå samma dag. Ja då går inget lag i elitserien säkert mot H43, och jag menar verkligen inget.
Där satt den
Så har H43 äntligen vunnit i elitserien 13/14. Man vann matchen mot Önnered med 27-25 efter vad som måste ha varit en gastkramande tillställning för de som var där. Själv följde jag matchen via online-rapportering och bara det var ganska påfrestande för nerverna!
Det verkar ha varit en match med många ansikten och där ledningen växlade mellan de båda lagen vid flera tillfällen. H43 ledning i paus med 14-16 skvallrar på nytt om en god offensiv medan 14 insläppta är lite i överkant. Den andra halvleken däremot verkar ha varit ett inferno i missade lägen eller utmärkt målvaktspel åt båda hållen.
Det var starkt mentalt av H43 att knyta ihop säcken och vinna. Med mindre än fyra minuter kvar ledde faktiskt Önnered matchen med 24-23. Att i det läget vända och vinna tyder på mental styrka, inte minst med tanke på matchens betydelse för fortsättningen av elitserien.
Så mycket mer vet jag inte om kvällens match i nuläget. Jag får säkert tillfälle att återkomma med mer senare. Men hur som helst var det en förbaskat skön och viktig seger. Nu kan man så smått börja blicka lite uppåt i tabellen.
På rätt väg
Två oavgjorda matcher visar att H43 verkligen är på rätt väg. Och kanske kan den första segern komma redan imorgon. Kan man komma upp i samma nivå som mot Drott bör chanserna vara rimligt goda när man imorgon möter Önnered på bortaplan. Ett Önnered som liksom H43 är nykomling och som hittills haft väldigt svårt att hävda sig.
Nu ska vi inte på något sätt måla upp H43 som storfavorit i morgondagens match. Önnered är inte något dåligt lag, och förra säsongen var man den starkaste utmanaren till just H43 om den allsvenska seriesegern. Men ändå, H43 var sett över hela förra säsongen tämligen överlägsna seriesegrare, och personligen anser jag att H43 förstärkt bättre än Önnered inför den här säsongen. Att Önnered dessutom tappat sin bäste försvarspelare i Andreas Ungesson är ett kännbart avbräck.
H43 har mot slutet visat att man håller ganska god elitserieklass när man får till det. Efter en minst sagt svag försäsong har man egentligen stått för relativt bra insatser i serien, med undantag för den riktigt svaga insatsen mot Ystads IF. Två inspelade poäng hittills är väl kanske något sämre än man hoppats på, men med tanke på vilket motstånd man haft i vissa matcher så är man inte allt för långt efter en teoretisk poängkalkyl så här långt.
Men det är nu det börjar bli viktigt. Det är nu man kommer att möta lag som man "måste" vinna mot om man ska undvika den absoluta bottenstriden. Önnered och Rimbo är de lag som H43 bara ska ha bakom sig. Full pott mot dessa lag gör därför tillvaron så mycket enklare.
Anfallspelet hittils finns egentligen inte mycket att anmärka på. Man har gjort ganska mycket mål, och även om Zoran gjorde 12 mål senast har man inte känts lika beroende av enskilda spelares prestationer som tidigare. Om man dessutom kan få till det på allvar bakåt så är man riktigt vassa. Att Oscar Jensen äntligen kom igång i målet senast mot Drott var mycket glädjande och välbehövligt. Målvaktsmatchen brukar inte sällan ha stor påverkan på resultatet i en handbollsmatch.
Tycker mig märka av en sund konkurrenssituation i laget nu. Mot Drott satt Hampus Olsson på läktaren, och detta efter att ha stått för en del fina prestationer under serieupptakten. Och såväl Mikk Pinnonen som Sasa Todosijevic satt fastfrusna på bänken. Två nyförvärv utifrån som ska spetsa truppen. Lite oroande givetvis, men samtidigt borde här finnas ett sparkapital om dem får chansen att komma in i det. Jag vill väl egentligen inte ifrågasätta "Knirrs" coaching så länge laget tar poäng. Men mot Drott senast tycker jag att det var lite konstigt att Joakim Bååk inte spelade mer i andra halvleken, och också att Elias Holmström inte fick chansen på linjen när Kristian Olesen inte hade sin allra bästa dag. På samma sätt kan jag ifrågasätta om Mikk och Sasa verkligen får chansen att visa vad dem kan tillföra.
En onsdagkväll i ÖHK-hallen tillhör inte de mest motiverande uppgifterna i elitserien. Men det gäller likförbaskat att man kan leverera. H43 ska helst ta full pott och fyra poäng denna veckan. En seger imorgon är hur som helst en god början!
En poäng som borde varit två
34-34 och en poäng mot regerande svenska mästarna. Det är givetvis inte illa pinkat för en nykomling som H43. Men ändå tror jag att samtliga H43:are känner sig något missnöjda med att det inte blev en seger. För H43 hade en tvåmålsledning med bara två minuter kvar. Man hade initiativet i matchen mot ett ganska tröttkört Drott. Och man hade åtminstone två chanser att avgöra.
Första halvlek bjöd på något som nog kan liknas vid raggarhandboll. Det var vidöppna försvar och inte särskilt många målvaktsräddningar åt något håll. H43 stod för ett mycket fint anfallspel där många förtjänar väl godkänt. Drotts försvar gick bryskt åt Zoran Roganovic vilket gjorde att han fick vila en betydande del av halvleken. Men då klev istället andra fram och med 19 gjorda mål på en halvlek ska anfallspelet definitivt få ett överbetyg.
Jag tycker det är tydligt att Joakims Bååk återinträde i laget ger anfallspelet ytterliggare en dimension. Men även Rasmus Johansson på kanten och Måns Gerdtsson förtjänar ett väl godkänt för sina insatser.
Men gör man 19 mål i en halvlek på hemmaplan ska man ha en rejäl och betryggande ledning. Inte ett halvtidsunderläge med två mål. Och även om Drott givetvis spelade bra anfallspel så går det inte att blunda för att H43 på nytt gör en svag insats försvarsmässigt. Torbjörn Jacobsson inledde i målet men hade en mycket blek eftermiddag, och det dröjde inte mer än 11 minuter innan Oscar Jensen fick avlösa honom.
Det ska sägas att det blev bättre defensivt i andra halvleken. Men framförallt fick Oscar Jensen äntligen visa hur bra han faktiskt är. Det var inte långt ifrån att han agerade levande vägg under en period av den andra halvleken. Jag hoppas verkligen att Oscar kan fortsätta på den här inslagna vägen nu, det behöver H43.
Men medan försvarspelet blev något bättre i andra halvlek blev istället anfallspelet något sämre. Men när man har en spelare som Zoran Roganovic så spelar det vissa dagar inte så stor roll. Zoran var stundtals magisk i den andra halvleken och låg bakom i stort sett allt i H43:s anfallspel. 12 mål blev det till slut, och om någon tvivlat på om Zoran är lika bra som tidigare så fick de svar på tal idag.
Med dagens insats på näthinnan så känns det inte helt orimligt att H43 kan ta fyra poäng den kommande veckan. Då möter man nämligen först Önnered borta på onsdag, och sen Rimbo hemma nästa söndag. Full pott där och chansen att avancera i tabellen och ta häng på lagen lite högre upp är stor.
Till sist kan jag ju inte låta bli att nämna publiksiffran på 635 personer. Det är direkt pinsamt hur lite folk som kommer för att titta på elitseriehandboll i en stad som Lund. Och att MFF spelar hemmamatch samtidigt i Malmö ska inte ha sådan påverkan på publiksiffran. Jag hade idag familjen med mig på matchen. Och det är inte direkt något bra betyg till stämningen i arenan att min son lyckades somna och sova sig genom i stort sett hela andra halvlek.
En viktig vecka
Tillbaka igen efter en tids bloggtorka när andan helt enkelt inte fallit på. För H43 väntar en oerhört viktigt vecka med start på söndag. I tur och ordning väntar Drott, Önnered och Rimbo. Och som tabellen hittills har utvecklat sig så är det inget annat än rena bottenmöten som väntar. Och ju bättre utdelning i dessa matcher desto större chans att avancera i tabellen och dessutom skapa ett visst avstånd till botten. Ju sämre utdelning man får, desto rimligare är det att H43 kommer att tillhöra elitseriens absoluta bottenskikt även framöver!
Allra först väntar de regerande svenska mästarna Drott nu på söndag. Drott har minst sagt haft en knackig inledning av elitserien och har på sina fem första matcher endast skrapat ihop en poäng. Lika många som H43 med andra ord, och det är bara två måls bättre målskillnad som i nuläget håller Drott före H43 i tabellen. En riktig fyrapoängsmatch väntar med andra ord.
Att H43 är nykomling och Drott svenska mästare tror jag har väldigt lite betydelse inför söndagens drabbning. Personligen tror jag inte att H43 får så mycket bättre chans att vinna mot Drott än just nu. Drott har en tunn trupp som slits hårt av lagets tuffa program just nu, där elitseriematcher varvas med Champions League. I skrivande stund har laget just mött Hamburg nere i Tyskland och förlorat med 39-30. Med den matchen i åtanke är det rimligt att anta att det kan vara lite si och så med motivationen hos Drott-spelarna för en vanlig elitseriematch i Lund en söndageftermiddag.
Min egen känsla är att Drott överpresterade sig till sm-guldet i våras. Många spelare levererade på sin allra bästa nivå. Och tränaren Ulf Sivertsson fick ihop ett kollektiv som var svårstoppat. Men annars tror jag egentligen inte att Drott är tillräckligt bra för att tillhöra den absoluta Sverige toppen, och jag är därför kanske inte så förvånad över att det har gått dåligt under säsongens inledning, även om jag nog trodde att man skulle ha något poäng mer.
Samtidigt kan man inte heller blunda för den spetskompetens som finns, och när Drott är bra är man oftast riktigt bra. Överprestera eller ej så är ett sm-guld aldrig oförtjänt på något vis. Och det poäng man faktiskt spelat till sig i årets elitserie tog man på bortaplan mot IFK Kristianstad, något inte många lag kommer att mäkta med.
För H43:s egen del tror jag att poängen man fick i matchen mot HK Malmö var oerhört viktig. En hel del tvivel försvann och man fick ett kvitto på att det man tränar på ger resultat och att man är på rätt väg. Hittar man samma nivå som mot Malmö, så är jag ganska övertygad om att många lag kommer att få det tufft mot H43.
Flera spelare är tillbaka i laget. Joakim Bååk gjorde en efterlängtad comeback senast mot Malmö. Och med ytterliggare två veckor i full träning lär han knappast vara sämre mot Drott. Sasa Todosijevic har blivit pappa och lär vara högaktuell för spel mot Drott om jag förstått saken rätt. Däremot är det oklart för mig hur det är med Jacob Anderbergs knä.
Under säsongen fyra första matcher har H43 visat prov på både bra anfallspel och bra försvarspel. Men oftast inte samtidigt. Kan man få till ett aggresivt och bra försvarspel samtidigt som man kan leverera ett varierat och bra anfallspel så har man en mycket god vinstchans mot Drott.
Äntligen
Jag var tyvärr inte på plats i Baltiska hallen ikväll när H43 mötte Hk Malmö på bortaplan. Jag skriver tyvärr då det hela utvecklades sig till en gastkramande batalj som nog hade kunnat sluta lite hur som helst. 25-25 skrevs slutresultatet till och äntligen har H43 tagit poäng i årets elitserie. En poäng ska man givetvis vara nöjda med med tanke på de förutsättningar som fanns inför matchen.
Det verkar ha varit en jämn match rent generellt, men H43 höll på att släppa taget efter ca 20 minuter av den första halvleken. Tre raka Malmömål gjorde att 8-8 blev 11-8 och med tanke på tidigare förluster hade matchen lätt kunna rinna H43 ur händerna redan där. Men H43 visade styrka och krympte siffrorna och i halvtid låg man endast under med uddamålet, 13-12.
Inledningen av andra halvlek var däremot katastrofal. Och med facit i hand så var det kanske här man förlorade chansen till en seger ikväll. Fyra snabba Malmömål gav 17-12 och inte mycket talade för H43 i det läget. Men återigen visade laget styrka, och jag måste verkligen säga att jag imponeras över vilket sätt laget kom tillbaka på vid flera tillfällen i kvällens match.
Samtidigt kan jag inte hjälpa att jag så här nära inpå matchen känner att man kanske borde grejat en seger. Den dåliga inledningen i andra halvlek är redan nämnd. Men även i matchens slutskede när man har vänt på steken och tagit ledningen så borde man kanske ha kunnat få bättre utdelningen. Men i ärlighetens namn ska vi också säga att Torbjörn Jacobsson räddar inte mindre än tre straffar i matchens slutskede, så det kunde lika gärna ha gått åt andra hållet.
Torbjörn Jacobsson har vad det verkar av de få rapporter jag hittills fått stått för en riktig kanoninsats ikväll. Härligt för Torbjörn och viktigt för H43. Förhoppningsvis har han också fått hjälp av ett betydligt bättre försvar än senast. Utan att veta tror jag också att Fahrudin Zaimovic och Måns Gerdtsson gör goda insatser. Zoran blir i och för sig bäste målskytt med sex mål, men endast två av dessa är spelmål och Zoran verkar inte riktigt ha fått så mycket utrymme.
Äntligen fick vi också se Joakim Bååk på planen igen. Tre mål gjorde han i sin comeback. Men framförallt ökar alternativen i H43:s anfallspel betydligt och målskyttet kan spridas på ytterliggare en spelare. Joakim är givetvis ringrostig och behöver ett par matcher på sig för att komma in i det på allvar. Men det är härligt att han är tillbaka, och jag hoppas att vi får se mycket av honom framöver.
Kanske var den här poängen livsviktig för H43:s fortsatta elitserieäventyr. Det ger givetvis ett stärkt självförtroende och känslan av att man faktiskt räcker till på den här nivån infinner sig. Tvivlet är en idrottsmans värsta fiende, och nu behöver man inte tvivla längre. Och detta när matcher mot lag man bör slå närmar sig!
Ett formstarkt Hk Malmö väntar
H43 har nu tre raka förluster inledningsvis i årets elitserie. Och det är givetvis en trend som inte får bli allt för lång. Närmast väntar ett Malmö som väl varit lite av seriens positiva överraskning så här långt. Två segrar och en oavgjord hittills mot på pappret bra lag talar givetvis sitt tydliga språk. Lägg till att man under försäsongen hade två ganska klara segrar mot just H43, och då talar verkligen inte mycket för H43 i morgondagens match.
Nu är tack och lov idrotten inte så logisk, och därför är H43:s chanser i morgondagens match väl så goda. Men bara för att tala klarspråk så måste först och främst försvarspelet upp flera nivåer jämfört med hur det såg ut i matchen mot Ystad. Det stör mig fortfarande att en 16-årig gymnasieelev fick göra tolv mål mot ett passivt H43-försvar, och i slutändan gå av planen utan att ha fått ett enda blåmärke någonstans. Försvarsinsatsen över lag indikerade att många spelare inte riktigt var med mentalt, och inte riktigt var beredda på att göra det jobb som krävdes.
Vi kan nog vara tämligen säkra på att "Knirr" har nött försvarspel på nära nog varje träning som avlöpt sedan i tisdags, något annat vore nog tjänstefel. Och jag hoppas innerligt att man börjar få ordning på grejorna. För framåt har det sett betydligt bättre ut, och kan H43 hålla nere antalet insläppta mål så ska man definitivt vara med i matchen när det så småningom ska avgöras.
Är inte direkt uppdaterad kring skadeläget, men jag utgår från att såväl Joakim Bååk som Jacob Anderberg saknas fortfarande. Däremot skulle kanske Sasa Todosijevic kunna vara tillbaka. Det beror ju helt på hur det har gått med barnafödande för han och hans fru. Med tanke på hur det sett ut så är nog Jacob Anderberg det största avbräcket för tillfället där laget saknar hans fina försvarsegenskaper rejält. Dessvärre talas det om såväl ett trasigt ledband som skador på menisk och sena i baksida lår, så det kan nog dröja innan Jacob är tillbaka i spel.
Hk Malmö har imponerat i sina tre inledande matcher. Att vara förlustfria efter att ha mött Drott och Ystad borta, och dessutom Lugi hemma är givetvis starkt och kanske är Malmö bättre än vad många trodde inför säsongen. Men jag tror personligen att man allteftersom kommer att komma ner lite på jorden och kanske kan den hysteriska formen redan nu börja dala lite.
Nyförvärvet från Hallby, Adam Lönn, har verkligen visat framfötterna så här långt och är definitivt en spelare att se upp med. Men man måste också få stopp på Stian Tönnesen som är Malmös spelfördelare och navet i lagets anfallspel.
Malmö är utan tvekan favorit i morgondagens match, men jag vill tänka positivt och känna att ett H43 som för ordning på sin defensiv har precis allt att vinna. Det börjar bli dags att starta klättringen uppåt i tabellen.
Nya tider
Efter snart tre års bloggande har jag så smått börjat lära mig att inte skriva alltför skarpt direkt efter en match. Ofta är det lättare att vara lite mer nyanserad när man fått lite perspektiv på saker och ting. Men fortfarande, två dagar efter matchen mot Ystad, kan jag inte beskriva den försvarsmässiga insatsen som något annat än bedrövlig, och kanske rent av en kollektiv kollaps i det defensiva jobbet.
H43 har så här långt i årets elitserie släppt in 98 mål. Det ger ett snitt på nästan 33 mål i varje match vilket man är sämst på så här långt. Jämför man med Kristianstad som så här långt är bäst så släpper man nästan in 10 mål mer per match. Detta är siffror som knappast ljuger och som ger en tydlig fingervisning om var H43 har problem så här långt den här säsongen.
Annat var det förr. Det fanns en tid när H43 inte sällan kunde vinna matcher om man bara gjorde drygt 20 mål. Man levde högt på ett intensivt, hårt och lite elakt försvarspel. Ofta ett utgrupperat försvar som gjorde det jobbigt för motståndarna. På den tiden kunde man till och med läsa i media hur motståndarna bävade inför mötena mot just H43 då de visste att det skulle bli jobbigt och att det dessutom skulle göra ont.
Så här såg du ut under egentligen hela 00-talet, då H43 levde högt på sin goda defensiv. Istället hade man problem med en trubbig offensiv som gjorde att laget hade allt för svårt att göra tillräckligt många mål. Man levde otroligt mycket på enskilda spelares prestationer, inte minst en viss Zoran Roganovic.
Nu ska man ju inte dra allt för stora växlar på en enda match. Men faktum är att det inte riktigt sett ut så här de senaste tre säsongerna. Och om vi tittar på matchen i tisdags så var det istället offensiven som imponerade. 31 gjorda mål mot ett Ystad med en för dagen ganska duktig Fredrik Ohlander i målet är verkligen bra jobbat, och borde ha inneburit en stensäker seger sex av sju dagar i veckan.
Anfallspelet i tisdagens match hamnade lite i skymundan av det dåliga försvarspelet. Men det var väldigt mycket som var bra. Inte minst kanske att man spred målskyttet på samtliga lagdelar, och personligen tycker jag att både Simon Nyberg och Hampus Olsson imponerade på varsin kant. Nämnas bör också att laget gjorde 31 mål utan att någon av "stjärnorna" Fahrudin Zaimovic eller Zoran Roganovic hade sina bästa dagar på jobbet.
I nuvarande form är H43 nog ett lag med offensiva kvalitéer för en placering en bit upp i tabellen. Men de defensiva problemen gör att risken att åka ur framåt vårkanten känns överhängande. Och det är något helt nytt för en H43-supporter att ta in!
Svag insats mot Ystad
H43 förlorade tidigare ikväll matchen mot Ystad med 31-37. Knappast det jag på förhand hade hoppats på. Efter insatserna mot Kristianstad och Lugi trodde jag på allvar att H43 nu skulle kunna ta sin första seger.
Om vi börjar med några positiva bitar så är det bland annat att man gör 31 mål. Och att 17 av dessa kommer från kanter och linje. Knappast positioner där H43 annars är som starkast, och det var roligt att se såväl Simon Nyberg som Hampus Olsson på kanterna. Stundtals spelar man riktigt fin anfallshandboll och det var nog länge sedan jag såg Christoffer Geissler så het offensivt.
Problemet är att det som var bra stannar där. Gör man 31 mål framåt i en hemmamatch så ska man vinna. Så till vida man inte helt har glömt bort hur man spelar försvarspel. För att släppa in 37 mål mot Ystad på hemmaplan är nästintill skamligt.
Oscar Jensen har väl inte riktigt levt upp till förväntningarna som jag hade på honom när han kom till H43. Men låt oss innan jag kritiserar honom fastslå att han ikväll hade handbollsveriges med otacksamma uppgift. Försvaret framför honom lät gång på gång Ystads skyttar komma in och skjuta från åtta meter. Och i det läget spelar det mindre roll vem som står i mål. På den här nivån innebär det att bollen hamnar i nätmaskorna nio gånger av tio.
Det här är något man måste få ordning på fort. Måns Gerdtsson och Kristian Olesen i mitten har inte känts klockrena i någon match och det går inte att blunda för att det skapas en del luckor kring dem. Men idag tyckte jag att i princip alla spelare förtjänar att underbetyg i defensiven.
Frågan hur den mentala inställningen till matchen var känns också befogad. Det kändes inte som om man i alla lägen gav allt för att inte släppa motståndare förbi sig. Och även om offensiven var okej, så tappade man stundtals lite av det tålamod som var så bra i de två inledande matcherna.
Jag hoppas man tar det här som en väckarklocka och inser vad som måste bli bättre. Nästa match spelas på måndag mot ett Malmö i hysterisk form. En inte helt lätt uppgift på förhand.