Oskars handbollsblogg

Ikväll var en bra kväll för en H43-supporter. Bara minuter efter slutsignalen nere i Ystad som förkunnade H43-seger mot IFK Ystad med 29-24 så tog även damerna en oerhört viktig seger mot Spårvägen med 38-29. Herrarna är nu blott två segrar från ett säkrat elitserieavancemang, och damerna säkrade med stor sannolikhet en slutspelsplats i och med kvällen seger.

 

Om vi börjar med herrarnas insats nere i Ystad så var det i mina ögon ett styrkebesked att så klart vinna över IFK Ystad. Frånsett matchens inledning hade H43 god kontroll över händelserna och var helt enkelt klassen bättre än IFK Ystad. En tät och stabil defensiv ska ha grundlagt segern. Och framåt var Fahrudin Zaimovic formidabel med tolv gjorda mål.

 

Själv valde jag att bänka mig i Fof Arena ikväll för att se damerna ta sig an Spårvägen i en riktig fyrapoängsmatch. Jag ska på en gång erkänna att det var första gången i år som jag såg damerna spela så på förhand visste jag inte riktigt vad som väntade mig.

 

Efter en ganska god inledning på matchen var man stundtals under den första halvleken ganska illa ute. Spårvägen ledde långa stunder med både ett och två mål. H43/Lundagård försökte stundtals spela med ett tempo man kanske inte riktigt behärskar. Korta anfall och många tekniska fel gav Spårvägen kontringslägen som de förvaltade väl. Och när hemmaspelarna dessutom gjorde Spårvägens målvakt Louise Eriksson till en världsmålvakt, samtidigt som Tove Kronqvist i hemmamålet inte fick tag i bollarna så var hemmalaget ett tag i brygga.

 

Men ett målvaktsbyte till Ilse Köhne, och en närmast magnifik Ebba Engdahl i den andra halvlekens inledning gjorde att H43/Lundagård kopplade ett grepp om matchen. När Ebba inte gjorde mål själv så satte hon sina medspelare i utmärkta läge. Med ett mer tålmodigt anfallspel och en tät defensiv kontrollerade man sen resten av matchen ganska väl.

 

Det var en småtrevlig match jag fick se. Och klart är att damerna har något bra på gång. Man ligger väl en bit efter trion Sävehof, Skuru och Lugi, men sen tror jag faktiskt att man kan slå alla övriga lag. Man har ett bra kontringspel och ett imponerande tryck i andrafasspelet som dessutom är riktigt roligt att titta på. Däremot har man en tendens att försöka spela me ett genomgående för högt tempo i det uppställda anfallspelet. Något man inte riktigt klarar av. Längre anfall med en tydligare speluppbyggnad minimerar risken för tekniska fel.

 

Nästa vecka kan herrarna bli klara för elitserien. Och damerna kan bjuda oss H43-supportrar på slutspel, något vi inte fått uppleva på ganska många år nu.