Hur mår svensk handboll egentligen?
Bara ett par dagar efter att H43 meddelade sina ekonomiska problem som ger svårigheter att klara elitlicensen så var det Hk Drotts tur. Halmstadlaget ligger för nuvarande 0,5 miljoner back. Siffror som måste vända till våren för att man ska beviljas elitlicens. Dock är risken i Drotts fall inte aktuell förrän säsongen 2013-2014. Något som bara förvirrar ännu mer kring ett redan snårigt regelverk gällande elitlicensen.
Svenska handbollsförbundet har också under dagen gått ut med att man överväger att ändra reglerna för elitlicensen. Klubbarna ska få längre tid på sig att hamna på positiva siffror. Något man troligtvis är tvungen till för att elitserien inte ska urvattnas totalt. Dock är det närmast beklämmande att se att klubbarna inte tävlar på lika villkor. Anrika Redbergslid och ett Hammarby som ger ett massmedialt uppsving har länge kommit billigt undan. I måndags när H43 annonserade sina problem fick man närmast känslan att förbundet tyckte det var skönt om man blev av med ett skånelag. Men när Drott, även det en anrik svensk handbollsklubb deklarerade att även dem har problem, då var förbundet tvunget att agera!
Frågan är om svensk elitseriehandboll på senare år genomgått en utveckling man inte riktigt klarat av att hantera. Lönerna har ökat, allt fler spelare är heltidsanställda och detta utan att publiksiffrorna ökat särskilt markant. Handbollen kommer aldrig riktigt att kunna konkurera med fotbollen och hockeyn, och när nya sporter som innebandyn vill vara med och ha en del av kakan är det svårt att öka inkomsterna i samma takt som utgifterna!
För ett tag sedan tog svensk elithandboll ett beslut att man skulle satsa mot att vara en proffsliga med start 2016. Ett beslut som mottogs såväl med applåder som kritik. Själv ska jag erkänna att jag just då gillade ambitionen att bli bättre. Men nu kan vi nog konstatera att det målet blir otroligt svårt att uppfylla. I skrivande stund ser det ut som att en sådan liga på sin höjd skulle kunna innehålla 5-6 lag.
Jag känner inte till de olika lagens bokslut. Men i nuläget är det nog endast 3 klubbar i herrarnas elitserie som har riktigt bra ordning på ekonomin. Kristianstad, Ystads IF och Sävehof. Dessa klubbar har bra koll på balansräkningen år efter år samtidigt som man sitter på positiva egna kapital. Sen finns där en rad klubbar med hyfsat bra kolla på läget men som ligger och balanserar på gränsen. Skulle tillexempel tro att Lugi inte har några större reserver att ta av om ett riktigt dåligt år skulle komma. Och troligtvis gäller detsamma serieledande Guif. Men i Guifs fall håller man på att bygga upp en stark ekonomi, bland annat genom ett lönetak man strikt följer.
I dagsläget har alltså 4 klubbar så stora problem att man riskerar att åka ur elitserien. Att Hammarby, Redbergslid och H43 haft problem en tid är ingen nyhet. Däremot kom det som en överraskning för mig att även Drott har problem. Ett Drott som sakteliga jobbat sig tillbaka mot Sverigetoppen och med ganska goda yttre förutsättningar med ny arena och allt mindre konkurrens om såväl sponsorer som publik när nu fotbollslaget Halmstads BK trillat ur allsvenskan.
Hammarby och Redbergslid lider till viss del av en mycket stark konkurrens i sina städer. Och i Hammarbys fall även en bedrövlig arena. H43 och Drott däremot är inte lika konkurrens utsatta och framförallt har bägge klubbarna fått chansen att tillgodogöra sig de fördelar som en ny arena kan medföra.
Känslan är att något måste göras. Det kan inte fortsätta så här. Kanske är det rätt att ge klubbarna fler år på sig att komma till rätta med ekonomin. Men hur som helst så måste ett fungerande regelverk göras för elitlicensen, och ett regelverk som sedan är till för att följas. Oavsett vilken klubb som hamnar i problem.
Gällande H43:s framtid lär det vara så att idag är något av en ödesdag. Styrelsen har lyssnat på alla synpunkter och förslag till förändringar. Om jag förstått det hela rätt ska man nu ta ett beslut om man själva ska begära sig ner i allsvenskan eller om man ska ge de spelare som väljer att stanna kvar en sportslig chans att spela sig kvar i elitserien. Ett beslut som lär ligga till grund för många spelares beslut om de väljer att stanna kvar eller lämna.
Svenska handbollsförbundet har också under dagen gått ut med att man överväger att ändra reglerna för elitlicensen. Klubbarna ska få längre tid på sig att hamna på positiva siffror. Något man troligtvis är tvungen till för att elitserien inte ska urvattnas totalt. Dock är det närmast beklämmande att se att klubbarna inte tävlar på lika villkor. Anrika Redbergslid och ett Hammarby som ger ett massmedialt uppsving har länge kommit billigt undan. I måndags när H43 annonserade sina problem fick man närmast känslan att förbundet tyckte det var skönt om man blev av med ett skånelag. Men när Drott, även det en anrik svensk handbollsklubb deklarerade att även dem har problem, då var förbundet tvunget att agera!
Frågan är om svensk elitseriehandboll på senare år genomgått en utveckling man inte riktigt klarat av att hantera. Lönerna har ökat, allt fler spelare är heltidsanställda och detta utan att publiksiffrorna ökat särskilt markant. Handbollen kommer aldrig riktigt att kunna konkurera med fotbollen och hockeyn, och när nya sporter som innebandyn vill vara med och ha en del av kakan är det svårt att öka inkomsterna i samma takt som utgifterna!
För ett tag sedan tog svensk elithandboll ett beslut att man skulle satsa mot att vara en proffsliga med start 2016. Ett beslut som mottogs såväl med applåder som kritik. Själv ska jag erkänna att jag just då gillade ambitionen att bli bättre. Men nu kan vi nog konstatera att det målet blir otroligt svårt att uppfylla. I skrivande stund ser det ut som att en sådan liga på sin höjd skulle kunna innehålla 5-6 lag.
Jag känner inte till de olika lagens bokslut. Men i nuläget är det nog endast 3 klubbar i herrarnas elitserie som har riktigt bra ordning på ekonomin. Kristianstad, Ystads IF och Sävehof. Dessa klubbar har bra koll på balansräkningen år efter år samtidigt som man sitter på positiva egna kapital. Sen finns där en rad klubbar med hyfsat bra kolla på läget men som ligger och balanserar på gränsen. Skulle tillexempel tro att Lugi inte har några större reserver att ta av om ett riktigt dåligt år skulle komma. Och troligtvis gäller detsamma serieledande Guif. Men i Guifs fall håller man på att bygga upp en stark ekonomi, bland annat genom ett lönetak man strikt följer.
I dagsläget har alltså 4 klubbar så stora problem att man riskerar att åka ur elitserien. Att Hammarby, Redbergslid och H43 haft problem en tid är ingen nyhet. Däremot kom det som en överraskning för mig att även Drott har problem. Ett Drott som sakteliga jobbat sig tillbaka mot Sverigetoppen och med ganska goda yttre förutsättningar med ny arena och allt mindre konkurrens om såväl sponsorer som publik när nu fotbollslaget Halmstads BK trillat ur allsvenskan.
Hammarby och Redbergslid lider till viss del av en mycket stark konkurrens i sina städer. Och i Hammarbys fall även en bedrövlig arena. H43 och Drott däremot är inte lika konkurrens utsatta och framförallt har bägge klubbarna fått chansen att tillgodogöra sig de fördelar som en ny arena kan medföra.
Känslan är att något måste göras. Det kan inte fortsätta så här. Kanske är det rätt att ge klubbarna fler år på sig att komma till rätta med ekonomin. Men hur som helst så måste ett fungerande regelverk göras för elitlicensen, och ett regelverk som sedan är till för att följas. Oavsett vilken klubb som hamnar i problem.
Gällande H43:s framtid lär det vara så att idag är något av en ödesdag. Styrelsen har lyssnat på alla synpunkter och förslag till förändringar. Om jag förstått det hela rätt ska man nu ta ett beslut om man själva ska begära sig ner i allsvenskan eller om man ska ge de spelare som väljer att stanna kvar en sportslig chans att spela sig kvar i elitserien. Ett beslut som lär ligga till grund för många spelares beslut om de väljer att stanna kvar eller lämna.
Kommentarer
Trackback
