Oskars handbollsblogg

Utan att ha sett matchen har jag en känsla av att det fanns en del ljusglimtar man ska plocka med sig. Man fick en bra start och hade initiativet under matchens första kvart. Försvars och målvaktsspel tror jag var ganska okej matchen igenom. Och framförallt fick man äntligen igång lite kantspel. Simon Nyberg och Gustav Thulin var lyckosamma på varsin kant.

Dessvärre fanns det också mindre glädjande delar i H43:s spel också! Jag har i efterhand sett olika uppgifter om antalet tekniska fel. 16 stycken på något ställe, 19 på något annat. Oavsett vilket så är det helt åt helvete för många.

Jag har lite svårt att förstå att man inte kan få ordning på detta. Det måste rimligen vara prio ett för lagets utveckling med tanke på hur matcherna sett ut under hösten.

Nåja, en bortamatch mot Ystad ingår knappast i kategorin av matcher som H43 borde vinna. Kan man ta med sig det som var bra, och samtidigt halvera antalet tekniska fel i nästa match mot Hk Malmö på tisdag, så ger jag laget en riktigt god segerchans då!

Efter sju förluster och en oavgjord match så kom äntligen segern. Och den gjorde det sannerligen mot rätt motstånd i bortamatchen mot Önnered. Det innebar då också att man lämnade jumboplatsen, och kanske kan man nu andas ut lite och börja hitta rätt även i ett större perspektiv.

 

Jag tror knappast att det var särskilt vackert idag, men det var 2 poäng och det var det viktigaste. Då jag inte abonnerar på Tv4-play så blev det till att följa matchen via den gamla hederliga online-rapporteringen. Den har givetvis sina brister men ger ändå en indikation av händelserna på plan. Därför tror jag mig veta att mängden tekniska fel åter varit besvärande. Framförallt Måns Gerdtsson och Rune Poulsen kastade bort mängder med bollar och detta är något dessa både måste få bukt med om H43 ska kunna hot starkare motstånd.

 

Men idag ska jag inte gnälla för mycket. Det handlar om att vinna handbollsmatcher, något H43 inte klarat av tidigare den här säsongen. När man nu gör det så spelar det ju mindre roll egentligen hur det såg ut. Dessutom får man medge att det tyder på en viss mental styrka att ändå gå ut och vinna en sådan här match där det står så väldigt mycket på spel.

 

Hur mycket detta betyder för framtiden är givetvis svårt att sia om just nu. Som H43-supporter hoppas man givetvis på någon form av ketchup effekt. Den första segern är bärgad och laget vet nu hur de ska vinna. Samtidigt får man vara realist och inse att spelet stundtals vacklar betänkligt. Vi får se var det här landar så småningom, just nu får vi njuta av att den första segern är i hamn!

H43 har idag inga välbetalda stjärnor. Men på elitserienivå idag så pratar vi ändå om professionella spelare och tränare som på ett eller annat sätt tjänar pengar på sitt idrottsutövande. Då är det också såväl tränare som spelares ansvar att komma väl förberedda för match när domarna blåser till spel. Därför är det fullständigt åt helvete att det tog närmare en kvart i den första halvleken innan H43 på allvar kom in i kvällens match mot Skövde.

Det syntes lång väg att det var lojt, ofokuserat och ängsligt inledningsvis hos H43. Dåligt anfallsspel och mängder av tekniska fel har vi väl börjat vänja oss vid nu. Men det var väl framförallt det obefintliga försvarsspelet som upprörde mig den första kvarten. Skövde gick ifrån till en ledning med 6-13 och så långt fungerade verkligen ingenting i H43:s spel.

En klar skärpning av försvarspelet ger i alla fall visst hopp i slutet av den första halvleken. Men 12-16 i paus kändes ändå sjukt nog som siffror H43 skulle vara mest nöjda med.

Andra halvlek blir betydligt bättre med H43 ögon sett. Inte minst sedan Oscar Jensen spikade igen målet under en period och gav H43 chansen att komma ikapp. Och ikapp kom man faktiskt. Man hade såväl 21-21 som 22-22. Men när matchen sedan stod och vägde blev det nästan plågsamt att se hur ängsliga många av H43-spelarna blev. Självförtroendet är obefintligt på många händer och det känns faktiskt som om man inte vågar vinna. 25-28 slutar matchen till slut och H43 blir alltmer fast i botten på tabellen.

Jag har redan gnällt om ett tveksamt fokus och kanske tveksam inställning i matchens inledning. Men man ska inte dra alla över en kam och jag vill verkligen framhålla Elias Holmström för hans insats i kvällens match. Elias var mycket bra både framåt och bakåt, men framförallt tycker jag att han visade rätt attityd, och med kroppsspråk och agerande på plan visade han att han verkligen ville vinna den här matchen. Elias har stått för flera fina insatser i höst och han bör få MYCKET speltid framöver. 

Andra spelare som förtjänar att omnämnas är Rasmus Johansson som blev målbäst i H43 med fem mål. Och så ska Oscar Jensen givetvis få ett godkänt totalt för sin fina andra halvlek.

Klart är nu att en snabb förbättring måste ske. Just nu går det inte att blunda för att det här pekar rakt mot allsvenskan. I kommentarsfältet här på bloggen har det diskuterats för och emot ett eventuellt tränarbyte. Själv kan jag förstå båda sidor. Jag är i princip emot tränarbyten som någon slags quickfix, då problemen oftast går djupare en så. Men samtidigt är det ju ett sätt att få till stånd en förändring. Det är betydligt lättare att sparka en tränare än att sparka en massa spelare. 

Tittar vi konkret på coachningen idag så känns det lite plottrigt. Knirr famlar verkligen i mörkret när det gäller att hitta rätt startuppställning. Men till hans försvar ska sägas att det inte kan vars lätt att coacha när spelarnas prestationer är så ojämna. Men ängsligheten och det dåliga självförtroendet hos vissa spelare kan vara en effekt av att de inte känner trygghet. Det kan knappast vara lätt för Joakim Bååk, Andreas Hampe och Fahrudin Zaimovic som idag åkte in och ut på vänsternio om varannat.

Till syvende och sist är det alltid spelarna som ska prestera på banan. Men om inte tränaren når ut med sitt budskap och ger spelarna rätt förutsättning att prestera så kan det vara dags för en ny röst på tränarbänken! 

Enligt media har man i laget pratat mycket om att minska antalet tekniska fel och bli noggrannare i anfallsspelet! Därför är det på ren svenska åt helvete att man redan efter sex spelade minuter gör fyra tekniska fel, och detta under den enda perioden av matchen när man får ordentlig träff i sitt försvarspel. Så istället för en tidig ledning och ett kopplat minigrepp om matchen så får man kämpa för att hålla jämna steg.

När H43 sedan dessutom tappar sitt försvarsspel så kan det ju egentligen bara sluta på ett sätt. Man försöker att ändra till ett 5-1 försvar men helt utan framgång då RIK istället utnyttjar duktige Mario Lipovac på linjen. Men det som personligen oroar och upprör mig mest är att det stundtals såg lite lojt och ointresserat ut i försvarsspelet.

Framåt kör man långa stunder fast i Redbergslids försvar och mängden tekniska fel blir åter hög. Joakim Bååk och Måns Gerdtsson är väl de H43:are som ändå förtjänar godkänt för sina fem mål vardera, men även deras betyg dras ner något på grund av för många tekniska fel. 

Med den här typen av insatser kommer H43 att få det tufft att hålla sig kvar i elitserien den här säsongen. Frågan måste börja ställas om vilket tålamod klubbledningen ska ha innan man agerar på något sätt. Jag är principiellt emot att försöka hitta snabba lösningar med hjälp av tränarbyten. Men det går heller inte att blunda för att Knirr/Geissler hittills inte varit särskilt lyckosamma i sin coachning. Och dessutom är det ju tränarnas ansvar att få spelarna att prestera på max i match efter match. Poängen måste börja trilla in, och de måste börja trilla in nu!

Det var sannerligen inte någon välspelad inledning av matchen. Båda lagen hade sina chanser att koppla ett litet grepp, men mängden tekniska fel och missade lägen var alltför hög åt båda håll. Halvtidsställningen 14-13 till Hammarby var säkert inte orimlig på något sätt, men som H43-supporter började man känna frustrationen komma krypande redan då.

Det var länge jämnt i den andra halvleken, och jag tror att det var med dryga kvarten kvar som ställningen var 20-20 och matchen verkligen stod och vägde. I det läget hade H43 flertalet tillfällen att ta ledningen, men det ville sig inte. Ovanan att vinna tog på något sätt ut sin rätt. Det må vara tillfälligheter som avgör jämna matcher, men med fler poäng på kontot så tror jag att H43-spelarnas agerande sett något annorlunda ut i avgörande situationer.

Jag vill inte på något sätt skylla förlusten på domarna. Men jag tror inte att man behöver vara särskilt blå för att hålla med om att H43 inte fick med sig en enda tveksam situation i matchens slutskede. Därför rann också Hammarby ifrån på slutet och matchen slutade 28-25.

Förlusten till trots så tycker jag nog ändå att de flesta spelarna förtjänar minst godkänt. Och minst ett extra plus ska gå till Rune Poulsen som gjorde sex mål i sin bästa insats för H43 så här långt. Även Rasmus Johansson var duktig på sin vänsterkant när han kom in.

H43 är precis som i princip alla lag beroende av att vissa spelare får till det. Måns Gerdtsson är definitivt en sådan spelare, och idag gjorde han väl tyvärr inte sin bästa match, utan att för den sakens skull vara dålig. När Måns inte lyckas fullt ut tenderar hotet från H43:s högersida helt att utebli. Men mer oroväckande ändå är att Joakim Bååk har haft svårt att övertyga så här långt. Han nämndes inför säsongen som en av lagets nyckelspelare, och bortsett från lundaderbyt mot Lugi har han inte varit så bra som förväntat. Vi får hoppas att han kommer igång, för här har H43 sparkapital.

Som vanligt när det spelas derby får spelkvaliteten stå tillbaka något för fighten och kämparandan. Men det var ändå en härlig match vi fick se. Tufft, tätt och jämnt. Dessutom god stämning trots den katastrofala publiksiffran för att vara ett derby. Båda lagen hade sina "klackar" som gjorde sitt bästa för att stötta sitt lag. Lite synd bara att Lugis klack nästan uteslutande kör med ramsor kopierade rakt av från MFF-klacken.

Lugi kopplade tidigt ett litet grepp, men inte värre än att H43 hela tiden hängde med. En mycket inspirerad och duktig Oscar Jensen i H43-målet gav verkligen H43 chansen att vinna den här matchen. Problemet i sammanhanget var väl bara att Espen Christensen i Lugi-målet var precis lika bra. Hur som helst så gick lagen till halvtidsvila i likaläge, 12-12. Ett resultat som så långt speglade matchbilden ganska väl i en match där spelet böljade lite fram och tillbaka utan att det riktiga skönspelet infann sig. 

H43 inledde den andra halvleken piggt, medan Lugi hade mycket svårt att komma till bra avslut. Under de tio inledande minuterna av den andra halvleken fick H43 också spela med en man mer på banan i hela sex minuter. Tyvärr lyckas man inte själv göra mer än 3 mål under den här perioden vilket gör att Lugi ändå fortfarande har häng när man gör sitt första mål för halvleken dryga tio minuter in i den samma!

Resten av halvleken blev en enda lång nervpärs för de allra flesta på läktaren. H43 hade länge ledningen, men Lugi kröp hela tiden närmare. Och medan Oscar Jensen inte riktigt fick tag i bollarna under matchens slutskede så blev ett par av Espen Christensens parader i slutet direkt matchavgörande. 22-24 blev slutresultatet i matchen som nog kunnat sluta hur som helst. Jag må vara färgad, men personligen kan jag känna att ett oavgjort resultat nog hade varit det mest rättvisa! 

När man tänker efter och den värsta bitterheten lagt sig så inser man också att det här var en ganska bra H43 insats. Jag tycker att de allra flesta H43-spelarna kan känna en viss stolthet över sin insats när de tittar sig själv i spegeln ikväll. Oscar Jensen är redan nämnd men tål att nämnas igen. Han har nu stått för två riktigt bra insatser i rad och om han fortsätter så här så kommer poängen snart att trilla in. Av utespelarna så är det väl Joakim Bååk och framförallt Måns Gerdtsson som förtjänar ett extra plus, men jag vill verkligen poängtera att hela kollektivet ska ha beröm för sin insats idag!

Hedersamma förluster är jäkligt tråkiga. Spelet ser allt bättre ut men poängen trillar inte in för det. Nu är idrotten förvisso inte svart eller vit, men med spelet man visade upp idag så borde man kunna ta en hel del poäng mot många andra lag. Låt oss hoppas att det också blir så!